Hela min vardag kretsar kring mat

Hej! Jag är en 13 årig tjej som verkligen har problem.. Hela min vardag kretsar kring det här med mat.. Jag tänker på vad jag ska äta, när jag ska äta, hur mycket o hur ofta. Jag räknar alltid ut kalorier, så jag vet exakt hur mycket jag får i mig varje dag. Jag ligger oftast mellan xxx-xxx, det beror på hur mycket jag tränar den dagen (jag reglerar hur mycket jag "får" äta) Det har en stor roll om hur jag ska äta. Anledningen till detta är för att när jag var 10 år gammal, var jag 159cm lång och vägde xxkg. Jag tyckte att jag var tjock och började äta nyttigt och springa. Jag gick då ner i vikt och gick ner till normalt. När jag var 12 år gammal var jag normal viktig, jag åt godis och kakor ibland och tränade. Jag kunde unna mig att äta tex pizza/pommes någon gång i veckan, men sedan äta nyttigt resten av veckan. Men nu i våras började det gå nerför, jag började tänka jättemycket på allt jag åt, kollade alltid hur mycket allt innehåller och drog ner på portionerna. Nu äter jag aldrig smör, kolhydrater (bröd,pasta,potatis,ris) ost, aldrig onyttig mat och när jag äter med mina föräldrar är det jobbigast. De tjatar på mig att de vill att jag ska äta mer och att jag måste äta potatis, ris osv. Det slutar alltid med att jag blir arg o lämnar matbordet. Därför föredrar jag absolut att äta ensam på mitt rum, så jag kan äta vad jag vill och hur mycket. De tror att jag har anorexi men jag vet inte om jag har det. Jag väger xxkg och jag är 168cm lång. Jag ser mig inte som speciellt smal men jag tycker inte att jag är tjock. Jag går och pratar med skolsystern ungefär 1 gång i veckan, jag går ner ca xkg i veckan. Jag kan unna mig choklad på helgen då jag älskar det, men kalorierna ligger aldrig över xxx på en dag, jag drar ner på maten så jag kan äta lite choklad på helgen.

Jag äter proteinerna (kött,fisk,kyckling) men kollar alltid vad det väger och räknar ut all mat innan så jag har koll på att jag inte äter för mycket. För om jag gör det så får jag ångest.

När jag äter xxxkcal (det jag äter oftast) så ser träningen ut såhär, jag cyklar 3,5km till bussen och 3,5km hem (varje dag) och så rider jag 1-2 ggr om dagen.

Jag vet inte vad jag ska göra för att få slut på de jobbiga tankarna, det är set enda jag tänker på i skolan, när jag rider och när jag är med kompisar. Jag är inte så mycket med kompisar då jag tycker det är jättejobbigt när man ska äta och jag inte vet vad som finna i maten, därför är jag inte med kompisar alls ofta.  Men om jag går ut o shoppar med mina kompisar kommer alltid det jobbiga, vi ska äta.. Jag ska hitta en sallad o räkna ut hur mycket den innehåller så jag absolut inte ligger över xxxkcal på den dagen.

Jag undrar hur mycket kalorier jag ska äta under en dag och vad jag ska äta och hur jag ska göra för att få bort tankarna. Jag vill inte tänka på det hela tiden och jag vill kunna äta pizza, ost, och allt sånt ibland. 

En tjej som är väldigt trött på allt.

BUP svarar:

Hej!

När jag läser ditt brev tänker jag att du har det tufft. Mat, kalorier, äta eller inte äta… ständigt dessa tankar som snurrar. Och kampen mellan hunger och ångest. Jättejobbigt.

Jag har två råd jag vill ge dig. Det första är det allra viktigaste:

1. Sök hjälp!

Jag tänker att du måste söka hjälp. När tankar och ångest, som du beskriver, dominerar ens vardag på det sättet, så behöver man hjälp. Dels har du funderingar på vad och hur du ska äta, men också vill du ha hjälp med att få bort det ständiga ”tankesnurret”. Att få bort tankesnurr, att bara sluta tänka på en grej, är inte det lättaste att göra på egen hand. Det behöver man ofta få verktyg för att kunna hantera.

Jag tycker att du ska berätta för dina föräldrar om att du vill ha hjälp. Kan du kanske visa dem ditt brev och mitt svar? Jag tycker också att ni tillsammans ska kontakta er närmaste BUP-mottagning. Där kan ni tillsammans och/eller var för sig få hjälp med hur man kan hantera dina tankar och de jobbiga situationer som uppstår hemma och med kamraterna. Ofta behöver man också se över hur man har det på livets olika områden, för att förstå sitt mående bättre.

Jag tycker också att du ska prata med din skolsyster, som du redan har kontakt med (bra!). Berätta för henne/honom om de jobbiga tankarna du har och hur de påverkar ditt liv. Skolsyster kan säkert också ge dig information om hur du bör äta.

Du kan också prova att prata med din skolkurator. Om du av någon anledning inte vill prata med någon av dem, så gå till en ungdomsmottagning. De kan även slussa dig vidare om det skulle behövas.

2. Gör bra och tänk bra

Med det menar jag, som jag skrev ovan, att det är svårt att bara bestämma sig för att sluta tänka på något. Tankar, känslor och handlingar hänger ju ihop jättetajt. Så det men tänker påverkar hur man känner som i sin tur påverkar vad man väljer att göra. Och tvärt om. Och kors och tvärs. Så i det läge som du är, där jobbiga tankar snurrar, är det jätteviktigt göra det man tycker om och mår bra av. Att göra sådant som man vet att man tycker om eller tyckte om tidigare. Att umgås med snälla kompisar, som gillar en och vill en väl. Att göra saker som fyller en med energi och laddar batterierna. När man gör bra saker, så brukar det smitta av sig på både tankar och känslor.

Med det här menar jag såklart inte att man ska ha ett späckat schema hela dagarna. Inte alls. Ibland behöver man ta bort en massa ”måste-aktiviteter”. Ibland kan man bara behöva vara, chilla, kanske se en film, koppla av, lägga pussel, lyssna på musik, läsa böcker. Och gärna ihop med kamrater. Och se till att sova bra. En bra sömn och en balanserad och ostressad vardag är ofta en bra grund till att må bra.

Den här biten är också något man brukar prata om på BUP. Så, då är jag tillbaka till mitt första råd:

Sök hjälp! Gärna så snart som möjligt!