Har mycket energi

Hej!
Jag är 18 år och har alltid varit en tjej med mycket energi och ork i kroppen. Ända sedan jag var liten har jag varit mycket duktig i skolan, aldrig haft svårigheter med att få in saker i huvudet. Dock har jag haft problem med matten, läsning och stavning. Något som jag idag kan hantera utan extra stöd(fick extra hjälp i lågstadiet). Mitt stora energi föråd blir aldrig tomt, jag kan sova hur lite somhelst men inte bli trött, det är som de spritter i mig ständigt. Jag har nu under gymnasiet fått klagomål på att jag inte är lugn på lektionerna samt aldrig kan vara tyst. Något som jag tidigare inte hört tidigare. Jag blir lätt rastlös och måste ständigt göra något som jag tycker är kul och intressant.

Jag har börjat fundera på varför jag inte är som alla andra, varför måste jag avbryta läraren för att fylla i meningar och varför svingar mitt humör mellan super lycklig och skit arg. Det finns ingen hårfin gräns. Det är som de bor två människor i mig. Jag har somsagt inte upplevt fören nu att jag stör undervisningen med mitt ständiga snack, men det är som om de jag tänker måste komma ut. 

För att beskriva mig själv lite mer så kan jag säga att alla uppdrag slutför jag och jag gör de väldigt bra, har alltid haft lätt för att fixa betygen med bravu. Dock  så är de som ett kaos i mitt huvud. De pågår ständigt ett muller och har gjort de så länge jag kan minas. Jag har alltid hoppat från dagdrömm till verklighet och är lättdisstraherad. Att någon sparkar med foten kan få mitt fulla fokus och ta över hela mig. Något som påverkar min koncentration. Jag förstår inte riktigt vad de är för fel på mig. När jag beskriver de för mina föräldrar säger de bara att jag har mycket energi, att jag redan i magen var livlig. Jag undrar verkligen vad det är för fel på mig. Jag strävar ständigt eftera att tillfredställa alla i min omgivning och att inte få bekräftelse gör mig rädd och osäker. Jag måste få berämm och höra hur duktig jag är. Ångest och oro har funnits i min kropp ständigt sen jag var väldigt liten pågrund av detta. Jag kan minnas hur jag som barn var tvungen att hävda mig och när jag inte fick bekräftelse sjlnk ihop som ett litet oskyldigt barn. PÅgrund av min oro och ångest, kanske inte bara det injsuknade jag i en ätstörning mcyket tidigt. Jag har haft både anorexi och bullimi i olika  former sedan jag var ca sju år. Det var inte fören jag gick i nian jag fick profesionel hjälp. Dock sitter det i än idag. Jag vill inte tro att de bara är bristen på mat som gör mig okoncentreard utan att de måste vara något mer bakomliggande. Många frågar ofta om jag har någon dignos vilket jag inte har, mina föräldrar viftar somsagt bort det med att jag har mycket enrgi då de inte fått höra de tidigare än nu. Dock har jag alltid haft svårt att koncentreara mig och svävar lätt iväg i mina egna tankar. 

Är det bara hjärnspöken eller vad är det för fel på mig?

Alva

BUP svarar:

Hej Alva!

Det är en mycket sammansatt bild du ritar upp om dig själv. Du är enligt alla tecken en person med mycket energi och det är inget fel med det. Vi är ju olika som personer och hur vi än är som personer behöver vi hitta sätt att ta vara på våra starka sidor och använda dem för att balansera upp mot våra svagheter.
Vissa har för lite energi i sin inre motor och behöver hitta källor till påfyllning, andras energi flödar i starka strömmar och som behöver styras, innan det blir så att säga översvämningar. Till exempel att det bubblar upp för mycket och man avbryter andra eller hoppar för snabbt från ett fokus till ett annat.

Nå, du skriver att din stora energimängd i din inre motor inte hindrat dig att "fixa betygen med bravur". Det innebär att du har en nödvändig kontroll över dina upplevda koncentrationssvårigheter. Därför är det svårt att säga något konkret bara utifrån det som står i ditt mejl. Och därför skulle jag vilja att vi lämnar frågan om vad som är "fel" på dig eller vad som kan vara "hjärnspöke" och även frågan om någon diagnos.

Låt oss istället tänka på vad det är som stör dig eller din omgivning. Jag gör ett litet axplock här för att sedan komma till ditt behov av hjälp. Du känner ett "kaos i huvudet". Du upplever också att du är lättdistraherad. Du kan få svårt att komma till ro och sömn. Du behöver ständig bekräftelse för att inte känna ångest och tvivla på om du är tillräckligt "duktig".
Du ställer mycket krav på dig för att tillfredsställa din omgivning.

Jag tycker att alla dessa problem är problem som du behöver hjälp med att reda ut och hjälp för att hitta sätt att kunna styra och få kontroll över. 

Hur kan du få en balans i att ställa lagom krav på dig själv,
hur kan du uppnå en bättre självtillit,
hur kan du öva att samla ihop dina tankar om och när de springer åt olika håll,
hur ska du organisera dina dagar för att bli ordentligt trött på kvällarna,
hur ska du bromsa och få styr på att orden inte uttalas högt när någon annan talar?

Det var bara en liten grovsortering, punkter som jag tycker att du ska ta med till en samtalskontakt, som jag rekommenderar att du söker i första hand på ungdomsmottagningen.

Det rekommenderar jag för du har passerat åldersgränsen för BUP. Jag tycker att det ska vara ditt första steg.
Om ni där med din behandlare kommer fram till att det skulle krävas mer specifik utredning för dina problem kommer du att hänvisas vidare till vuxenpsykiatrin. Men jag tror att du kommer att komma mycket långt med kontakten på ungdomsmottagningen.


Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta