Börjar bli rädd för mig själv

Hej.

Jag har inte varit helt lycklig på ganska länge men nu på sista tiden har det blivit mycket värre. Jag har ingen lust för något längre, jag har tappat intresset för allt jag förut älskade och jag har ingen ork eller vilja att träffa eller äns prata med mina vänner. Jag har alltid varit skolmotiverad men nu har jag börjat ge upp, utan anledning, slutat bry mig. Jag prokrastinerar konstant, mer än jag brukar. Jag har börjat ta drastiska beslut, igår satt jag i ca 5 minuter och funderade på om jag skulle dricka vattnet efter jag använd akrylfärg i det, jag ville bara göra något dumt, något dratiskt, det som hindrade mig var att jag inte ville spy. Jag är mycket tröttare nu, jag försover mig nästan varje dag, men jag gör inget åt det. Jag orkar inte ta hand om mig själv mer, jag har torrhud och den börjar spricka men jag gör inget åt det.  Jag vill se mig själv falla sönder. Jag tror att jag behöver hjälp. 

Håller jag på att bli deprimerad? Hur och var kan jag få hjälp i så fall? Kan jag bli diagnoserad innan jag blandar in mina föräldrar? Hur får jag antideprisiva?

Tacksam för svar, jag börjar bli rädd för mig själv

Rädd för mig själv

BUP svarar:

Hej och tack för din fråga!

Du undrar om du håller på att bli deprimerad. Du låter i alla fall inte glad. Så något ledsamt är det säkert för dig. Du beskriver att det har börjat kännas så här den senaste tiden. Om att du funderar över dig själv. Kan du förstå hur det kommer sig att du känner som du känner? Har det hänt något eller har någon sagt nått till dig eller har du börjat tänka på något som du inte tidigare gjort?

Du frågar om du kan få en diagnos eller medicin utan att blanda in dina föräldrar. Tror du att dina föräldrar skulle bli arga på dig och du berättade för dem hur du känner dig? Eller tror du inte att de skulle ta dig på allvar. Om du kontaktar BUP som kommer de behöva kontakta din föräldrar. Särskilt om det handlar om diagnoser och mediciner.

Ditt första steg kanske är att trots allt försöka prata med dina föräldrar om hur du känner dig. Min erfarenhet är att det flesta föräldrar trots allt vill veta hur det är med deras barn. Och även om de blir oroliga och verkar arga så brukar föräldrar vilja försöka vara till hjälp för sina barn. Om du pratat med dina föräldrar så kan ni sedan tillsammans söka hjälp. Då kan ni kontakta BUP där ni bor eller så kan ni gå in på vårdguiden och se om er vårdcentral eller någon annan mottagning i närheten hjälper människor som inte mår bra.

Försök att tänka på brevet till oss som ett första steg och att nästa steg är att prata med dina föräldrar och att ni sedan tillsammans söker hjälp så att du inte skall behöva känna dig rädd för dig själv. Det finns hjälp att få!

Lycka till!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta