Vill veta om jag varit deprimerad

Hej! 

Jag är just nu 17 år och går i 2 an på gymnasiet. Men när jag gick i ungefär 8 an. Drabbades jag av nedstämdhet. Det hände mycket saker under en lång period. En häst jag älskade blev avlivad utan att jag fick säga hejdå. Jag började se ner på mig själv och min kropp.ina känslor kastades runt av killar ofta och det var särskilt en kille som jag var jätte kör i som lekte med mig och andra tjejer samtidigt. Han tvingade mig att suga av honom och sedan lämnade han mig mitt i natten. Det hände en rad olika händelser under en lång period på ungefär 1 år. Jag sökte tröst hos alkohol, uppmärksamhet av killar, ciggsretter, att skära mig i armarna och spy upp maten jag ätit ett fler tal gånger i veckan.. jag sökte inte hjälp hos varken föräldrar eller UMO/BUP.. jag ångrar idag att jag inte gjorde det. Till sist fick mina föräldrar veta allt då min dåvarandes bästa kompis tjallade på mig. Alla mina djupaste hemligheter. Mina föräldrar brydde skg inte så mycket om stt fråga hur jag mådde. Utan allt dom tänkte på var alkoholen och tobaken... idag när jag nämner ordet deprission. Säger mina föräldrar saker som. Nej du har aldrig varit deprimerad eftersom vi aldrig sett det. ”Nej du kan inte vara deprimerad för då skulle du sagt till oss” ”nej du kan inte varit deprimerad för det måste man få diagnosen av läkare” 

går det att få reda på idag om jag led av deprision eller om jag bara var en ledsen tonåring?? 

Jag har något behov av att få den bekräftelsen..

Tjejen men mycket problem

BUP svarar:

Hej!

Du skriver att du ångrar att du inte sökte hjälp på BUP eller ungdomsmottagningen då det hände många saker i ditt liv som gjorde dig nedstämd. Det hade naturligtvis varit bra men det går ju inte och backa filmen och göra om allt igen. Men om vi försöker se det från den positiva sidan så har du fått med dig en insikt om att det är bra att be om hjälp då livet är tufft mot en. En bra erfarenhet att ta med sig. Om du på nytt skulle börjar må dåligt, sök då hjälp så snabbt som möjligt.

På din generösa beskrivning av vad som hänt i ditt liv är det lätt att förstå att allt detta påverkat dig och gjort dig nedstämd. Att drabbas av en förlust av sin favorithäst som man inte hann säga hejdå till är bara det omskakande och riktigt sorgligt. Att sedan bli illa behandlad av någon jämnårig kamrat man är kär i smärtar och kan påverka ens självbild. Att han tvingade dig att göra något du inte ville och sedan lämna dig där mitt i natten är riktigt illa. Sedan gick du och bar på alla dessa upplevelser och hemligheter vilket inte kan ha varit lätt.

Du berättade efter en tid för din bästa kompis och upplevde dig sedan sviken av din vän som tjallade. Att kompisar väljer att berätta tycker jag är bra. Om du istället tänker att det var av omtanke och att hen bar på en stor egen oro för hur du hade det, känns det kanske lite lättare? Det är vanligt att barn och tonåringar väljer att först berätta för sina kamrater hur man mår. Det är inte helt lätt att bära på detta och då väljer man ibland att anförtro sig till någon vuxen. Det bästa hade naturligtvis varit om du och din bästis hade sökt upp någon vuxen och berättat tillsammans.

Att dina föräldrar inte bekräftade dig och brydde sig på det sättet du skulle velat är säkert något du funderat mycket på. Att det inte är bra att söka tröst med att dricka alkohol eller röka tror jag du vet. Bekräftelse behöver man om man är ledsen, deprimerad och lite vilsen.  Om man inte får det av sina föräldrar är det inte konstigt att man söker det någon annanstans.


Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta