Så jävla trött på att må dåligt

Orkar int mer.

jag har mått dåligt till och från i 1,5 års tid. Jag är så jävla trött på att må dåligt. Att ständigt vilja skära sej elr ständigt vilja dö. Jag vill vekrligen må bra jag vill verkligen uppleva det lyckliga livet som så många i min omgivning har. Men det verkar inte gå. Jag har lite familjs problem med min pappa men anars är det väl helt okej. Jag har lite problem med vänner med efter att jag bytt skola men det är väl också ändå okej. Sen har jag väldigt mycket problem med skolan har alltid minst 20% frånvaro per vecka. Vilket mina föreldrar blir arga för. Men jag orkar vekrligen inte med skolan när jag mår dåligt. Och det käns bara som att alla lärare och vuxna i min omgivning hela tiden bara bryr sej om att man gör dåliga saker och skäller på en och inte bryr sej om varför man gör som man gör. Pallar liksom inte mer och ingen förstår. Min mamma tror liksom att jag är den där glada..

// Hjälp mej snälla

BUP svarar:

Hej och tack för din fråga!

Ja det är inte svårt att förstå att du känner dig trött på att må dåligt. Man blir också trött av att må dåligt och grubbla över olika saker själv. Du skriver att du haft det kämpigt i ungefär ett och ett halvt år. Har det funnits någon som du kunnat prata med om de saker som tyngt dig under den tiden eller har du försökt att hantera allt helt för dig själv?

Du beskriver att du har en del konflikter med din pappa och att du av och till haft det svårt med kompisar. Det skulle kanske vara tillräckligt för att förstå att det inte varit så lätt för dig att komma iväg till skolan. Sen blir dina föräldrar ytterligare arga på dig för att du har en del frånvaro och så verkar det sedan gå runt.

Du beskriver det som att de vuxna runt dig bara uppmärksammar sådant som är krångligt och att du får skäll av dem. Att ingen verkar förstå att du kanske har begripliga skäl till att du gör som du gör. Detta kanske kan hänga samman med det som du beskriver om din mamma. Att hon hela tiden tror att du är den där glada.

Du kanske skulle behöva börja berätta lite för dem hur du mår och vad du känner och tänker. Jag tycker att du skall försöka att prata med dina föräldrar eller någon av dem. Då kan ni sen tillsammans kontakta BUP så att du kan och din familj kan få hjälp där.

Kanske finns det någon vuxen på din skola som du skulle kunna känna förtroende för och som du skulle kunna prata med. Det skulle kunna handla om en skolkurator eller en mentor. Om du tycker att det känns svårt att prata med dina föräldrar kanske de på skolan kunna vara till hjälp med det? Om det känns svårt att prata med dem på skolan skulle du ju kunna visa dem brevet du skrivit till oss. Det kanske skulle kunna hjälpa dem att förstå att du menar allvar och att du behöver hjälp.

Om det är bråkigt hemma kan du gå in på en hemsida som heter Koll på soc. Där kan du läsa om vad socialtjänsten säger om familjebekymmer. So du ser så finns det en del saker som du kan försöka göra. Du kanske tänker att det inte finns någon hjälp för dig att få? Då vill jag säga dig utifrån att jag har jobbat länge och träffat många, att man inte måste må så dåligt som du beskriver att du gör. Det finns hjälp att få och det kan kännas lite bättre.

Lycka till!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta