Ångesten tar över allt

Hej jag är en tjej på 13 år. Jag har panikattacker, självskadebeteende och depression. Jag har ingen livslust kvar, jag orkar inte kämpa mer. Jag är inställd på att dö, jag väntar bara på när. Ångesten är så stark att jag inte kan hantera saker längre, jag kan inte se på knivar (t.e.x) utan att vilja skada mig, är ständigt rädd för att få en attack. Jag orkar inte gå till skolan mer heller. Ångesten tar över allt

BUP svarar:

Hej!

Bra att du skrev till oss på BUP. Otroligt starkt av dig att du orkade göra detta nu, när livet är så tufft att lusten till att leva minskat. Att du gjorde det visar att du på ett bra sätt signalerat att snart är orken slut och jag bara måste få hjälp. Bra signalerat.
Det visar också att du lyckats hitta mer kraft för att orka kämpa lite till. Att du behöver hjälp och är värd att få det är för mig självklart.
Nu är frågan på vilket sätt och av vem?

På din beskrivning av hur du mår skulle jag rekommendera dig att tillsammans med dina föräldrar kontakta BUP så snabbt det bara är möjligt (om du inte redan har en kontakt på BUP) eller någon annanstans där ni går och får hjälp.
Jag lägger till med lite info där ni kan läsa hur ett första samtal går till.

Om du tycker att det är svårt att prata med dina föräldrar behöver du ta hjälp av någon annan vuxen som kan hjälpa dig med detta. Någon du har och känner förtroende för. Någon släkting, någon kamrats förälder eller din skolkurator?

Det viktigaste är att dina föräldrar får reda på hur du mår.

Att du tappat livslusten och är inställd på att dö är det som oroar mig mest. Att du sedan känner att ångesten är ohanterlig och går med en ständig oro över att få en ångestattack, måste vara tufft och stressande. Om du sen inte orkar gå till skolan är ett bevis på att något är fel och naturligtvis ett problem för dig - men att du tappat livslusten oroar mig.

Nu undrar jag vem som du kan få kraft av när ångesten har tagit över. Vem som ser dig och kan ge dig hoppet tillbaka. Någon att söka tröst hos när det känns som mörkast.
Nu när du tappat bort glädjen är det viktigt att dela detta med någon vuxen, för att orka. Jag vet inte hur din kontakt är med dina föräldrar. Om de inte vet hur du mår behöver de finnas där för dig eller hur?

Hur är det med kamrater? Orkar du träffa dom ibland fast du mår dåligt och inte går i skolan?
Det skulle vara jättebra om du kunde göra det så mycket du bara kan. Förhoppningsvis kan du för några korta ögonblick ta en paus från dina jobbiga känslor och tankar. Om man är ledsen och nedstämd är det bra med aktiviteter och att försöka hålla kvar sina rutiner. Att inte ligga i sin säng, utan gå upp och vara så aktiv man bara kan.

Jag vill rekommendera dig att ta kontakt med Bris när du känner behov av det.
Där finns det kloka vuxna som är vana att samtala och chatta med barn och ungdomar.

Glöm inte bort att prata med dina föräldrar och be dom ta kontakt med BUP.  

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta