Skäms över min kropp

Hej, saker och ting går aldrig bra men en sak som tynger mig mest. Träning (och skola som alltid men jag orkar inte bry mig om det). Förut jade jag anorexi och tränade mycket och hårt med min kompis som hade bulimi. Vi tog oss själva från ätstörningen och hon har en jättefin pojkvän som fick henne helt fri från bulimi. Men jag är inte helt fri från anorexia eller alltså jag äter mycket ja men jag tänker alltid efter jag har ätit, vad har jag gjort? Men gör inget åt det.

Nu efter kanske 3 månader ser jag hur fet jag är och min kompis (som hade bulimi) smal. Hon tränar och äter. Jag mår piss. Dels för att jag har tappat all motivation till att träna pga att jag har varit skadad och blir inte duktig i någon sport alls. Då menar jag det. Jag ser min kompis som äter men petar bort kolhydrater dvs potatis ris och mer. Hon säger att hon inte gillar ris potatis pasta och äter mycket grönsaker istället. Men jag jag som gillar ris potatis och lite pasta känner mkg så stor. Min bror väger 75kg och är stolt över det. Han vill gå upp mer. Men då hör jag min komöis säga ”han väger så mycket mer än mig”. Eftersom jag är en fet idiot så väger jag kanske 5kg mindre (tror jag) fattar jSg att hon väger mindre än mig. Du tänker säkert men du får inte jömnföra men problemet är att hon är 185 cm lång och kag är 163cm lång. Du ser ju skillnaden. 

Detta leder till att jag gråter väldigt mycket över det men vill inte banta igen. Jag mör dåligt för att hon vågar gå runt i bikini och jag vågar knappt gå runt i kortärmad. Jag skäms över min kropp och det är sjukt jobbigt. Hon älskar att träna och jag jar tappat ALL motivation att träna, varför? Eftersom jag mår psykisk dåligt över andra saker så har jag ännu en anledning varför jag ska dö. Jag slipper tänka på mat. 

Behöver hjälp

BUP svarar:

Hej!

Tack för ditt brev! Du är missmodig över dig själv. Över din kropp, din vikt och att du inte tränar och kanske annat. Men jag tycker det är starkt av dig att själv börja äta normalt. Det är i sammanhanget det riktigt viktiga att du börjat äta normalt igen trots de negativa tankarna du har om dig själv!

Det verkar som du och din vän hade mycket stöd av varandra när ni tog er från ätstörningen och nu har hon fortsatt stöd av sin pojkvän men du låter ensam. Hur kommer det sig att ni inte kan fortsätta att stödja varandra?

Att bli fri från en ätstörning är en personlig historia -för en del är det lättare än för andra. Att man har någon att prata med som stöd och uppmuntran är viktigt och underlättar när det känns svårt. Du beskriver också att du mår psykiskt dåligt av fler skäl. Jag tycker du ska försöka skaffa dig en samtalskontakt. Kanske är skolkurator ett alternativ, eller att du tar kontakt med en ungdomsmottagning där du bor. Du kan också prata med dina föräldrar och berätta hur du mår så de kan hjälpa dig ta kontakt  med en vårdcentral eller BUP.

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta