Måste vara bäst på allt

Hej!

Jag är 14 år och mår inte bra. Vet inte var jag ska börja, men just nu har jag magkatarr och troligtvis magsår (håller på och utreder) reflux vilket gör att jag mår illa konstant och har grov halsbränna. Jag brukar beskriva det ungefär som att ha vinterkräksjukan, och man mår som sekunderna innan man spyr (you know) hela tiden... detta gjorde att jag missade nästan hela vårterminen i sjuan och fick F i 5 ämnen. Jag fick magkatarr pga min perfektionism (eller OCD, är osäker på den också) och jag har känt sedan 4an att jag måste ha högsta betyg i allt jag gör (går i 8an nu). Är i skolan på heltid nu (höstterminen i 8an) men jag mår inte bättre. Mina grova ångest tankar finns fortfarande kvar och jag har fått flera panikattacker sedan skolan började. Min familj har hjälpt mig väldigt mycket, men ändå så är det som att alla i min omgivning (även lärare och vänner) tror att allt är bra bara för att jag är i skolan. Jag vet inte hur jag ska beskriva detta, men det är ungefär som att förra terminen var jag aldrig i skolan och nu är jag där hela tiden, fast jag mår dåligt och skulle troligtvis inte ta skada av att vara hemma nån gång ibland liksom. Jag hade feber förra veckan men gick ändå till skolan bara för att jag får dåligt samvete om jag inte är där. Jag är helt enkelt i obalans, antingen så är jag aldrig där eller så är jag där hela tiden liksom. Iallafall så mår jag skit hela tiden, varje sekund som jag inte spenderar pluggandes inför något prov i skolan har jag jättemycket ångest men så fort jag försöker plugga kan jag inte fokusera. Magkatarren gör ju då också att jag mår grovt illa hela tiden, utan att spy, men det är ändå väldigt jobbigt då jag också har extrem emotofobi (spyfobi) och är livrädd hela tiden för att jag får för mig att jag ska kräkas. Jag blir literally illamående bara jag tänker på det ordet.

En annan sak är att jag tror jag är på väg att bli deprimerad. Känner ingen ork längre, men prestationsångesten gör att jag mår sämre om jag slutat kämpa liksom. När jag vaknar varje morgon tänker jag inte längre ”nu ska jag träffa kompisar, kul!” utan istället tänkte jag ”jag orkar inte”. Jag vill bara ligga kvar i sängen, men går upp ändå för att jag vet att jag måste. Jag vill inte sminka mig, men gör det ändå för att jag vet att jag måste. Jag vill inte äta, men gör det ändå för att jag vet att jag måste. Det finns ingenting som jag tycker är roligt att göra längre, det är bara massa måsten.

En tredje sak (jag tar upp alla mina problem på en och samma gång nu haha) är att jag tror jag har någon form av ätstörning. Magkatarren har gjort att min mage är väldigt känslig och kan inte äta lika mycket som förut, så jag är van vid att välja bort mat (tål tex inte lök, gluten, laktos, tomat etc). Men på senaste tiden har jag gått ner väldigt mycket i vikt på bara två månader och av någon anledning gör det mig glad? Jag äter bara ett ägg till frukost, ingen lunch och sen middag. Men ändå blir jag glad när mamma säger att jag blivit så smal. Nu när det är lov har jag ätit mer, då jag inte kan välja bort måltider lika enkelt men varje gång jag äter någonting får jag dåligt samvete och vill bara spy upp det (men jag gör det inte då jag har spyfobi). 

Detta blev väldigt långt haha, men alla mina problem rör sig liksom i en ond cirkel och jag vet inte hur jag ska ta mig ur den. Min syster mår också psykiskt dåligt just nu och mina föräldrar är helt utmattade. När jag försöker berätta för mamma blir hon nedstämd och ledsen och blir på dåligt humör, vilket gör att jag inte vill prata om det.

Snälla hjälp.

C

BUP svarar:

Hej C!

Tack för ditt brev till oss. Du har det jättejobbigt och det är bra att du skriver för du behöver hjälp.

Det låter som att du väldigt höga krav på dig själv. Och kanske orealistiska? Det är mycket ovanligt att någon har högsta betyg i allt. Vad skulle hända om du inte hade högst i allt? Tänk efter en stund, hur skulle det bli för dig? …. Du skulle förmodligen må dåligt, men vad skulle hända i den yttre världen, utanför dig själv? Finns det någon annan som förväntar sig  att du ska vara bäst på allt eller kommer det från dig själv?

Jag undrar också, precis som du själv, om dina magbesvär och en eventuell depression beror på prestationskraven. Det kan också vara en kombination men helt klart gör magbekymren det svårare för dig. Att ständigt må illa gör förstås att man blir rädd för att kräkas, särskilt i vissa situationer.

Men i prestationsångest finns också en styrka. Du ställer krav på att du ska anstränga dig och det behöver man göra.  MEN när ansträngningarna växer sig över huvudet blir resultatet ofta psykiskt dåligt mående. Så kraven måste vara rimliga. Det ÄR bra att du är i skolan trots att du har ångest och illamående, men inte när du har feber, då ska du stanna hemma.

Du skriver att du haft bra stöd av din familj, men också att du drar dig för att berätta för din mamma för att hon skulle bli ledsen. Ja, det skulle hon förstås, men det innebär att hon är omsorgsfull och bara vill att hennes barn ska må bra. Du mörkar på olika sätt att du inte mår bra och det gör det svårt för henne att nå dig. Skulle du få dåligt samvete av att berätta? Ärligt talat tror jag att hon blir mer bekymmersam av att förstå att något är fel men att hon inte får någon chans att hjälpa dig.

Som du förstår så tycker jag att du ska prata mer med din mamma, även om också din syster mår dåligt. Det har tidigare varit till hjälp för dig och jag tycker du ska göra nya försök. Ett sätt kan vara att visa henne ditt brev till oss, det är tydligt och bra. Du kan också titta på sajterna BRIS och ungdomsmottagningen. Till ungdomsmottagningen kan man gå för att prata med någon som kan hjälpa en vidare om det behövs. Om du har någon annan vuxen som du känner väl och lita på så kan du prata med hen också. Det kan vara en mormor, en granne, en lärare, skolkuratorn. Också din doktor har nytta av att veta hur du mår eftersom måendet är beroende av både kroppen och det psykiska måendet. Huvudsaken är att du pratar med någon vuxen om hur du mår och att du kan få hjälp att komma vidare till oss. Välkommen!

PS. Jag bifogar några texter som kan vara bra att läsa.

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta