Kan man prata med någon om stress?

Hej BUP!

Jag har precis börjat gymnasiet och har ett litet, vad jag skulle kalla, problem. Jag brukar inte bli stressad, tvärtom brukar kompisar som gärna stressar upp sig över prov säga att jag hjälper dem lugna ner sig för att jag själv verkar lugn. Själv står jag där och tänker på om jag kommer bli godkänd eller inte och frågar alla jag kan om möjliga svar och frågor. Jag känner mig väldigt stressad, men det syns inte utåt helt enkelt. 

Lite som att jag kan vara rätt blyg. Vågar inte riktigt köpa saker, fråga läraren, hälsa på de jag känner osv. Och jag kan stå framme vid tavlan för att presentera. Jag hör själv hur jag skakar på rösten, pratar för högt eller för lågt, kollar ner eller fokuserar på någon väldigt random punkt längst bak på väggen. Mina händer skakar. Halsen stockar sig (kan man säga så?) osv. Typiska "gillar inte ögon på mig" tecken antar jag. Iaf brukar ingen typ märka det här. Alla säger "Va? Hörde inte alls att du skaka på rösten, va pratar du om?". Hur kan de missa att jag tog en 1 minuts paus mitt i presentationen för att inte börja gråta? 

För att återgå till ämnet, exemplet ovan är för att visa att jag stressar upp mig typ? 

Iaf, skolstart. Gymnasiet. Ny skola. Jobbigt. Stressigt, eller hur? Hitta nya kompisar osv. Grejen är den att jag tror att jag är mer stressad än "någonsin". Jag brukar inte direkt känna av att jag är stressad (förutom tillfällen som i exemplet) i vanliga fall. Men nu gör jag det. 

Jag har nämligen IBS, och den kickar gärna igång när man är stressad. Det märker jag av. (Sorry vill bara ta upp olika tecken, blir värsta journalen här). Det stör mig väldigt mycket ärligt talat. Och huvudvärk som jag verkligen aldrig brukar få, ens när jag är sjuk, har jag nu typ dagligen. Jag är också typ konstant trött (jag sover lika mycket som vanligt), så jag antar att det typ är fysiska tecken? 

Så vad ville jag fråga? Jo, rätt simpelt. Och kanske inte ens värt besväret. Men ärligt talat skulle jag vilja prata av mig, jag tror att det skulle hjälpa. Och jag kan inte komma på någon jag kan anförtro mig till, som skulle lyssna och bry sig. Därför undrar jag (här kommer det äntligen), kan man gå till skolkuratorn för att prata om stress eller är det för obetydligt för att besvära en kurator med? 

Trots denna långa text för en kort fråga skulle jag vara väldigt tacksam för svar. 

Mvh H

BUP svarar:

Hej och tack för din fråga!

Du skriver att det kanske inte ens är värt besväret att ställa frågan. Jag tror att du tar upp något som många människor idag kan känna igen sig i. Stress och liknande är idag ett stort hälsoproblem och som det verkar mycket vanligt bland unga människor. Sen kan antagligen stressen se olika ut för olika människor.

Jag tror också att det inte är ovanligt att andra gör som du. Att man anstränger sig för att dölja hur man känner sig. Trots att du anstränger dig för att inte visa hur du känner dig så verkar du få en massa olika symtom som du beskriver. Jag tycker att det låter som en mycket bra idé att kontakta skolkuratorn för att få hjälp med att prata om hur du känner dig.

Det borde inte finnas någon skolkurator eller liknande som inte tycker att det är en viktig fråga. Om det skulle vara så att skolkuratorn av något skäl inte kan ta emot dig kan du vända dig till ungdomsmottagningen. Där finns det människor som jobbar som är mycket vana att möta och prata med unga människor om sådant du tänker på.

Lycka till!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta