Utmattad av att umgås med folk

hej

Jag är en tjej som lever med ett kaos inuti. Det har funnits där länge, tagit olika uttryck under åren. I mina 17, snart 18 år har jag mer eller mindre alltid varit blyg, även som väldigt liten. När jag blev äldre kunde jag inte längre umgås med människor normalt. Någon gång utvecklades en social fobi, som ibland är bättre, ibland sämre, men som alltid hänger över mig som ett konstant täcke. När jag var elva var det som värst. Jag kan inte känna igen den personen med den jag är idag överhuvudtaget. Idag är det bättre. Jag har alltid haft svårt att få vänner, är idag i princip helt ensam. Gå i affärer, göra saker på stan leder till stort obehag. Har alltid flyttat omkring mycket, många nya miljöer, i början kunde jag anpassa mig men till slut tog det stopp. Allting som har med människor att göra känns så oerhört svårt. Vissa saker har blivit bättre idag, jag har lättare för att prata med människor och verkar mer normal på utsidan, men trots förbättringen har annat försämrats. Varje dag blir jag så utmattad av att umgås med folk, bara vistas i närheten av människor är jobbigt. Dettas leder till ångest och motvilja åt att möta folk och gå ut igen nästa dag, även om inget negativt har inträffat. Detta har eskalerat det senaste halvåret, och har under längre tid en så gnagt i mig. Kan inte se en framtid för mig i denna värld där jag knappt kan fungera (och då gör jag ju inte ens någonting!) hur ska jag kunna ha ett arbete, upprätthålla kontakter och inte leva instängd på mitt rum? Helst av allt skulle jag vilja göra just det, bara vara helt ensam, för att längtan efter närhet är mindre en längtan efter ett liv utan ständig stress och oro. 

På det stora hela känns det som att jag har varit konstant nere under många, många år, mer som att mörkret aldrig riktig har lämnat mig, bara varit lättare att bära ibland. Det blir inte lättare av att mitt humör är så oerhört känsligt, jag vet att jag borde ta åt mig mindre, men det är inte lätt att göra. Det behövs så lite för att dra ner mig, även om jag innan var på relativt gott humör. Det märks aldrig på mig såklart, för jag vet minsann hur man bygger upp en fasad av välmående. Jag känner mig förrådd av min egen kropp och hjärna som inte kan fungera ordentligt. Det är så det känns.

vänliga hälsningar N

N

BUP svarar:

Hej N!

Du ger mig en mycket tydlig bild av det obehag du känner bland människor, hur det tar på dina krafter att hålla upp en fasad som du har byggt upp under många, många år. Du verkar vara en exceptionellt stark person om du trots allt kunde gå vidare med ett mer eller mindre fungerande liv och att du ensam kämpat dig genom alla svårigheter. Och inte bara kämpat dig genom, du har också av egna krafter uppnått betydande förbättringar. Imponerande!

Men det brukar vara så som du nu känner: förr eller senare hinner de underliggande problemen ikapp. Du säger att dina svårigheter har eskalerat under det senaste halvåret och du inser nu att du behöver hjälp. Att man inte klarar av allt på egen hand, hur goda inneboende krafter och resurser man än har.

Det kan finnas många olika orsaker till de problem du nämner. Det är viktigt att man reder ut vad de beror på, vad de hänger ihop med och jag tycker att det i ditt fall kräver nu professionell hjälp. Var och hur är frågan.

Du fyller snart 18 år. Det gör att det är tveksamt om du skulle hinna med en sådan kontakt på BUP som du behöver för att komma underfund med dina svårigheters natur och få även en behandling som det så behövs. Därför föreslår jag olika alternativ.

Det jag tycker är lämpligast för dig är att vända dig till ungdomsmottagningen. Behandlarna där har stor erfarenhet av sådana problem hos ungdomar som du har kämpat och fortfarande kämpar med. Ett annat alternativ är att du ringer till vårdcentralen där du bor och frågar om du har öppnat mottagning för psykiska problem som vårdcentralerna numera är skyldiga att starta (men det kan vara än så länge bara under uppbyggnad). Ett tredje alternativ är att du ringer till vuxenpsykiatrin som ofta har speciell mottagning för unga vuxna och söker hjälp där. Du behöver bara sammanfatta dina problem på så sätt som du har gjort i ditt mejl till oss. Mer information om detta hittar du på Vårdguiden.

Jag vill än en gång betona vikten av att du tar itu med dina svårigheter för att hitta vägar till ett liv som du längtar efter att kunna leva. Att kunna vara bland människor, att orka bygga nära relationer utan utmattning och utan plågsam stress. Det finns möjlighet att nå dit.


Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta