Vill skära mig

Hej

jag är en 14 årig tjej som har självskadebeteende och har haft det i snart 4 år.och jag har börjar göra mer djupare får panik för att jag är rädd att jag skär för djupt och tänker för ofta på att skada mig,vet inte vad jag ska göra gillar att skada mig och kan inte sluta,men folk vill hjälpa mig och jag känner mig elak för att jag inte försöker.

jag går hos bup och det hjälper inte alls vill bara säga till dom att jag inte vill sluta men vet inte vad som kan hända då,kan jag hamna på psykhem för de.vill inte hamna där för att det kan förstöra ens framtid har jag hört.och jag blir bara mer sugen på att skära mig desto mer jag gör de.vill ju försöka men kan inte och man måste ju vilja för att kunna hjälpa sig själv och saken är den att jag inte vill de.har blivit för van vid att skära mig och det gör så att jag inte kan sluta.

och min fråga är vad kan hända med mig?vart kan jag hamna om jag fortsätter såhär?och vad ska jag göra?.

a

BUP svarar:

Hej a!

Tack för brevet du skrivit. Det är tydligt att du fastnat i en dubbelhet som blir jättejobbig. I det läget är det svårt att veta vad man egentligen vill och vad som är möjligt. Det är i alla fall väldigt hoppfullt när du skriver att du vill försöka sluta och att du får panik när du skär djupare.
”Hoppfullt” låter konstigt, men det visar att det finns en del i dig som pekar på förbättring och rädsla för vad dina skador innebär. Det betyder att du har en kraft där, en frisk kraft som du ska vara rädd om.

Du har blivit van att skära dig och jag kopplar det till att det då känns bättre än hur du känner dig annars. Det är en del av tillfrisknandet –  att förstå att självskadan fungerar som lindring mot din oro. Jag gissar att du pratat om det med din BUP-behandlare, fast ni kanske använt andra ord för detta.
Du väljer att skära dig för att din oro känns värre än självskadan. En behandlare förstår att din oro/ångest är oerhört svår. Därför blir det viktigt att du berättar för hen om nuläget: ditt behov av att självskada i stället för att försöka sluta.

Det brukar vara en lättnad att kunna berätta och ger samtidigt en öppning för behandlaren hur det blir möjligt att gå vidare. För det viktigaste av allt är att din tveksamhet så småningom förändras till övervikt för din vilja att försöka. Du vet redan att det till slut är din egen vilja som avgör om du kan lämna ångesten och självskadan bakom dig.

Och – viktigt! – du är inte elak som inte försöker sluta. Men du har fastnat på vägen så du både försöker och inte.

Som svar på dina frågor kan jag säga att om du fortsätter skära så kan du få infektioner och självklart ärr som du får leva med. Du blir också låst i ett beteende som kommer att begränsa ditt liv.
Ifall du skär så att du riskerar allvarlig skada så kan du bli överflyttad till så kallad slutenvård, det innebär daglig kontakt med behandlare och kanske boende på klinik.

Jag föreslår att du går in på Tjejzonens hemsida. Där finns möjlighet att chatta, läsa info och även tips om vad man kan göra i stället för att självskada när det känns för tungt.

Vad du ska göra har jag redan svarat på: berätta om din vilja att fortsätta skära dig för din behandlare. Det är inte skämmigt utan en fas i behandlingen som behandlaren behöver känna till för att kunna hjälpa dig vidare.

Lycka till med det!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta