Väldiga sömnproblem och är orolig hela tiden

Hej! Jag är en 16-årig tjej som har väldiga sömnproblem. Jag kan inte somna på kvälkarna på grund av att jag blir rädd. Jag blir alltid orolig på kvällen när jag ska sova. Det är alltid någonting jag oroar mig för. Det kan vara något läskigt jag sett i en film, något jag läst i en bok, något någon har berättat eller bara en bild jag sett någonstans. Jag har haft det så här i typ hela mitt liv. När jag var yngre var det något från sagan om ringen jag var rädd för, men när jag slutade vara rädd för det kom det bara något nytt. När jag ska sova snurrar tankarna liksom bara runt i huvudet och jag kan inte stoppa dem och det blir bara värre och värte. Jag har i perioder sovit inne hos mina föreldrar på madrass på golvet. Ibland har vi försökt göra något åt det. Vi gick till vårdcentralen och fick prata med en psykolog för kanske fyra år sedan. Men det hjälpte ingenting. Nu har jag gått i kbt och verkligen verkligen ansträngt mig och försökt bli av med det här. Jag har gjort allt som psykologen har sagt men det har fortfarande inte hjälpt och nu är behandlingen avslutad. Det blev bättre under typ en vecka och då tyckte psykologen att jag kunde fortsätta själv men då fick jag ett bakslag igen. Mina föräldrar börjar bli trötta på det här och undrar varför det inte har blivit bra nu när jag har gått i kbt. Vi gör nämligen så att de ligger utanför mitt rum på madrass och flyttar närmare och närmare sitt rum. Men det är när de väl ska flytta in i sitt eget rum igen som jag verkligen inte kan somma. Jag föreställer mig bara massa scenarion när någon eller någon påhittad varelse eller monster från någon film ska komma och skada mig. Vid minsta ljud ligger jag på helspänn och stirrar mot min dörr. Jag börjar svettas och pilsen ökar. Tillslut kan jag inte ligga kvar i sängen utan blir tvungen att gå upp. Då brukar jag sätta mig inne på toalettrn för där är det ljust och känns tryggt. Problemet tror jag är att jag har svårt att slappna av och känna mig trygg. Jag har svårt med andra saker också som stt sova över hos konpisar, vara ute sent när det är mörkt. Jag är även orolig över andra situationer och tänker på hemska saker som kan hända till exempel när man åker tunnelbana med terrordåd och sånt. Det här är väldigt svårt för mig att prata om och jag vågar nästan bara skriva allt det här för att det är anonymt. Mitt värsta problem är just med sömnen för det påverkar vardagslivet jättemycket. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra för det här är ett jättestort problem för mig och min familj. Jag får jättedåligt samvete för mins föräldrar och de tycker också att det är jobbigt och onormalt att ha en 16-åring som inte kan sova själv.

Vad ska jag göra?

Anonym

BUP svarar:

Tack för ditt välformulerade brev!

Du beskriver en väldigt jobbig situation både för dig och för dina föräldrar. Ni har verkligen hamnat i en ond spiral. Att dina föräldrar sover utanför din dörr verkar ha motsatt effekt -  i stället för att göra dig lugn blir du rädd, otrygg och ligger på helspänn.
Dina sömnproblem har funnits i hela ditt liv. Det är ditt värsta problem skriver du. Du och dina föräldrar har kämpat och kämpar oerhört mycket för att komma tillrätta med detta. Jag gissar att ni har mycket kunskap om sömnens betydelse för hälsan och vad man ska göra för att komma över sömnproblem. Jag skickar ändå med information om sömn och vad andra frågat.

Men du skriver också om anledningen till att du inte sover. Du är rädd, orolig och fantiserar om att någon verklig eller påhittad varelse ska göra dig illa. Det är inte bara innan du ska sova som du oroar dig. Du är också rädd för terrordåd när du åker tunnelbana, rädd att vara ute sent.

Mitt intryck är att du alltid varit ängslig och det finns ju en stor ”normalvariation” bland människor när det handlar om hur rädd och ängslig man är. Du har stor fantasiförmåga och det är ju i allmänhet en tillgång, som gör människor påhittiga och kreativa.
För din del har fantasin blivit en nackdel, åtminstone i situationer då du fantiserar om hemskheter. Du behöver hjälp att hantera din oro och ängslan i första hand. Jag tror det är svårt att bli kvitt sömnproblemen om du har kvar dina rädslor.
Jag lägger även till information om oro. Om du vill testa att gå in på nätet har du en länk, Snorkel som bland annat handlar om ångest och oro.

Du skriver att du har svårt att prata om dina otäcka fantasier och att du klarar av att skriva om dem till oss för att du kan skriva anonymt. Jag utgår från att du och dina föräldrar hade ett stort hopp om att KBT-behandlingen skulle ge god effekt och att ni blev besvikna när det inte höll i sig.
Det behöver inte betyda att de är besvikna på dig som person. Det är inte omöjligt att de är besvikna på sig själva för att resultatet inte blev bra. Så sluta upp att ha dåligt samvete för dina föräldrar! De finns ju där för din skull och för att kunna hjälpa dig att må bra.

Dina föräldrar har ju hjälpt dig väldigt mycket och verkar bry sig mycket om dig. Det är otroligt viktigt att du tar mod till dig och berättar för dem om all din oro. Om det tar emot, kan du väl visa dem det här brevet som du skrivit till oss.

Jag tycker att ni ska ta kontakt med psykologen igen och att du med hjälp av dina föräldrar ska berätta om dina rädslor. Psykologen behöver veta för att kunna ge rätt behandling. Det ä viktigt att dina föräldrar deltar i samtalen, för de behöver stöd i hur de kan hjälpa dig på bästa sätt.

Ta mod till dig och våga berätta. Jag är övertygad om att du kommer att kunna klara av att bli en självständig person som inte styrs av sina rädslor!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta