Har ångest och inte berättat för någon

Hej är en 12 årig tjej och har ett självskadebeteende och ångest var dag och har inte berättat för någon inte äns mina föreldrar försöker dölja detta jag håller på med så bra som det bara går men årkar snart inte hålla det kvar inom mig kommer snart bryta ihop vet också inte hur mina föräldrar kommer reagera och jag kommer att byta skola nu till hösten för jag är så tröt att bli mobbad av min klass men sa bara till mamma att jag inte hade något gimensamt med dom. Jag är en och 70 cm lång och har växt ifrån alla i min ålder och i min närhet och det kan kännas väldigt drykt försöker passa in så bra som möjligt angående mitt självskadebeteende det tycker jag har gåt överstyr och jag känner att jag inte har någon kontroll över mig själv längre och detta mående har hålt på i ca 6 års tid jag känner mig som ett psykfall och jag vet att detta inte låter så allvarligt men jag kan knappt skriva det utan att mina fingrar håller på att skaka sönder och kommer och känner att jag inte får ner på detta papper hur dåligt jag mår jag känner att jag vill berätta för någon men vågar värkligen inte och har även känt mig tröttare på senaste tiden blir yr på lektionerna och på rasterna går jag åch Léger mig på toan och skakar och det blir svart i i ögonen och stänger av helt men min familj ser mig som den glada tjejen men det är jag inte det känns som om jag kommer kollapsa snart och har gåt ner i vikt på senaste tiden en vecka gick jag ner två kilo och vill ha hjälp /anonym tjej 

S

BUP svarar:

Hej!

Så bra att du vågade skriva till oss! Det var starkt gjort av dig att ta det steget när man som du har det jättetufft och själv går och bär på det som en svår hemlighet.

Du vet, att det är inte ditt fel att du mår så här dåligt just nu. Det kan kännas så, det är lätt att tänka så när man inte alls mår bra.

Det är också vanligt att man kan skämmas över att man mår och känner som man gör, men det är inget som du alls ska behöva skämmas för.

Det är många barn och ungdomar som drabbas av ångest och börjar självskada, så du är inte alls ensam om att gå igenom det. Många unga har också precis som du, sorgligt nog, varit utsatt för mobbing. Det är väldigt vanligt att reagera med psykiska problem efter mobbing men jag vill också berätta att det är något som man kan läka sig ifrån och börja må bra igen. För det behöver man få olika hjälp och stöd på vägen tills saker känns lättare igen!

Du är inte heller ensam om att känna sig orolig för att berätta för föräldrarna om hur man mår. De flesta föräldrar klarar bra av att få veta att ens barn mår dåligt, de kan reagera på olika sätt först men de flesta föräldrar förstår att de behöver lyssna och tycker det känns bra att de faktiskt får veta, de vill hjälpa till.

Men det kan vara så att man som ung känner stor osäkerhet inför föräldrarnas reaktion, och i så fall kan det kännas bra att få prata med en utomstående först.

Om du vill så skulle du först kunna prata anonymt med en kurator på BRIS. Man kan både chatta och ringa BRIS utan att behöva säga vem man är så du behöver inte vara rädd alls för att kunna prata öppet.

Jag tror att även om det i stunden skulle bli känslosamt att berätta för dina föräldrar så är chansen stor att det kommer hjälpa dig att må mycket bättre efter att ha fått släppa på denna hemlighet. Du är då inte heller längre är ensam om att försöka lösa hur du mår, vilket man inte heller kan förväntas klara när man är 12 år.

Med stöd av dina föräldrar så kan de stötta dig till att få den fortsatta hjälp som du kan behöva för att kunna må bättre igen!

Ge inte upp!




Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta