Har jag en ätstörning?

Hej! Jag har en ganska allvarlig fråga. Jag undrar om jag har en ätstörning. Jag tänker alltid innan jag äter och äter bara ”nyttig” mat. Jag får panik om jag äter något onyttigt eller för mycket så att jag blir mätt. Jag måste träna VARJE dag. Det är ett måste så jag bränner alla kalorier jag fått i mig. Jag har testat att spy men det funkade inte, för obehagligt. Vågar inte söka hjälp i mitt namn och vill vara anonym. Jag hatar min kropp och anser att jag har för mycket fett på min kropp. Enligt internet är jag normalviktig och har BMI 19. Jag hetsäter ofta då något i min hjärna säger att jag förtjänar det men direkt efter får jag panik. Panik över att jag ätit något så onyttigt och vill snabbt träna bort det. Jag kritiserar mig själv och min kropp dagligen så det har blivit en slags vana. Tänker negativa tankar om min kropp hela tiden. Utan att egentligen tänka på att jag gör det. Behöver verkligen hjälp men vågar som sagt inte söka. Vad ska jag göra? Och anledningen till varför jag skrev detta, har jag en ätstörning? 

Anonym

BUP svarar:

Hej,

Tack för brevet med din viktiga fråga. Jag kan inte svara så tydligt på den utifrån att jag inte vet så mycket om dig, men efter vad du beskriver så stämmer mycket överens med vad man kallar ätstörning. 

Bra att du tycker det är obehagligt att kräkas, den känslan är en viktig bit för att hålla sig inom ramarna för vad som är ok i förhållande till mat. Och jättebra att du förstår att du behöver söka hjälp. Vet du vad som hindrar dig från att söka hjälp? Du är inte ensam om att tveka, många, ja till och med de flesta vågar jag säga, känner så själva. Man kan känna sig dum eller misslyckad, kanske skämmas eller känna sig som den enda i världen som har sådana problem. De känslorna är vanliga på tröskeln till BUP, vi vet och kan möta dem som bär dem med sig in våra samtalsrum. Men som du säkert vet så har vi ändå väldigt många som tar sig till oss. Vi som arbetar har lång erfarenhet, det är vårt jobb och vi vet hur svårt det kan kännas. 

Det bästa är att börja med de egna föräldrarna. Om det absolut inte går kan man prova att prata med någon annan vuxen som man har förtroende för, en granne, lärare, äldre släkting. Du behöver dina föräldrar i en behandlingskontakt så det är jätteviktigt att de medverkar då kontakten tas.

Jag föreslår att du besöker BUP eller vårdcentralen i första hand, för att få en bedömning vad som skulle passa dig bäst. Till en ätstörningsenhet behöver man oftast en remiss.

Om du vill prova på att tala med någon anonymt så kan du göra det på BRIS, 11661, som dessutom har både chatt och mail.

Jag bifogar en del av vårt material så kan du läsa mer om bl.a. hur en utredning går till. 

Välkommen!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta