Blir lack på minsta lilla

Hej. Vet verkligen inte va ja ska ta vägen. För typ ett halvår sedan lite mer så blev ja tillsammans med en kille. En jätte fin kille verkligen. Sen för ungefär 3 månader sedan gjorde han slut pga jag inte kunde bete mig. Vilket jag är medveten om du i efterhand. Ja kan se de från ett större perspektiv. Under perioden ja o han va tillsammans så va ja nere i en djup depprission pga problem hemma osv. Efter ett långt tag fick ja utskrivet setralin. Ja blev en helt annan person typ. En bättre person antagligen. Grejen e att ja kände liksom inte igen min själv. Tyckte de va jobbigt för ja märkte att ja va en annan person. Vi gjorde slut någon månad efter ja fick utskrivet det. Och tyyp en månad efter det slutade jag käka setralinet. De va ej tanken först. Utan de blev att ja glömde av att äta tabletterna. Och kände att ja ej behövde dem. Men nu efter ett tag så hittar ja ej tbx till mig skälv. E liksom samma person som ja va innan tabletterna. Fast ja mår bra. Men ja e verkligen inte den perosnen som ja va i början av mitt o hans förhållande. Innan min depprisson o allt o dedär. Vill verkligen tbx till den ja va innan. Till en normal person. Ja kan verkligen ej bete mig. O vet ej Vrf de blivit så. De går automtiskt. Ja "behöver" allt serverat på ett fkn silverfat framför mig. Vet inte va ja fått de ifrån. O ja blir lack för minsta lila. Inte direkt fått så mkt kärlek hemma vilken kan göra att ja känner att ja vill ha uppmärksamhet en från vänner Elr likande ist. Men liksom har aldrig haft de särkilt stabilt hemma. Och ja har ej haft Dehär "behovet" innan mim depprisson o innn mina tabletter. Elr lite, men verkligen inte lika starkt. Kan nu i efterhand se va ja gjort o hur ja betedde mig mot mig ex. För att ja nu håller på me mån annan o ja kan se misstagen ja gjorde förr. Problemet e att ja gör de igen. O ja kan ej hindra mig sjölv. Ja lackar på hnm för allt. O ja vill verkligen inte göra det. Men kan inte styra mig själv. Börjar fundera på om ja har nån diagnos Elr likande. Biopolär Elr va de va. För känenr igen mig mkt i beteendet. 

Vet detta blev väldigt rörigt. Behövde bara skriva av mig tyyp. Tacksam för svar <33

anonym

BUP svarar:

Hej!

Så tufft du verkar ha det - och haft det! Men du verkar samtidigt ha en verklig inre styrka att ta dig igenom en massa saker, kanske lite för mycket förväntningar på att du ska klara av saker på egen hand med tanke på din ålder? Sett ur det perspektivet så verkar du också kunna vara motsatsen till en person som "måste ha allt serverat på ett silverfat".

Du nämner ju att du vart deprimerad p.g.a problem hemma och att du saknat stabilitet och kärlek. Att växa upp med svårigheter i familjerelationer och särskilt i sin egen relation till föräldrarna, ger ofta olika bekymmer senare i livet och ofta kan detta "komma igen" i våra viktiga relationer till andra. Vi människor upprepar våra relationsmönster som vi lär in under uppväxten och dessa utvecklas ju också så klart under livet och med de olika erfarenheter vi gör.

Att du ganska nyligen varit inne i djup depression och börjat må bättre, tycker jag åter igen tyder på din styrka att kunna ta dig ur svåra lägen. Men sett ur vad man kallar för "återhämtning" från depression så brukar det kunna ta längre tid, ofta flera flera månader, innan man känner sig helt stabil igen.

Att du fortfarande tycker att du lätt bli irritabel och behöver att andra hjälper dig med olika saker kan alltså också handla om att du haft en depression och håller på att tillfriskna från den och det sker alltid stegvis.

I behandling av tonårsdepression så ingår rådgivning till föräldrarna om att de behöver sänka kraven på en som tonåring, och att man inte alls kan förväntas orka bidra lika mycket hemma, kanske inte ens att man orkar göra sin egen frukost eller ens gå och duscha....

Det verkar som att du saknade samtalsbehandling för din depression, stämmer det? Som ung bör man bli erbjuden samtalsstöd förutom antidepressiv medicin, du har rätt att få den hjälpen så om du vill skulle du kunna höra av dig till den mottagning som behandlade din depression och ta upp att du önskar fortsatt samtalskontakt och att vissa av problemen finns kvar.

För ungdomar finns det möjlighet att gå i samtal via ungdomsmottagningen, hos psykolog via vårdcentralen -första linjens ungdomspsykiatri, eller via BUP om problemen är allvarliga ( se mer information här nedan).

Vi kan inte här svara på om du skulle kunna ha någon annan diagnos än den du fått veta via din egen läkare som skrev ut medicinen åt dig, men jag tycker att du berättar om flera saker som mycket väl kan förklara de problem du märker av i nuläget relaterat till tonårsdepression.

Jag tror att du i alla lägen skulle kunna känna dig hjälpt av att prata vidare med någon för att få ökad förståelse för dina reaktioner och vad som då kan hjälpa dig kring det. I en professionell samtalskontakt kan du också vidare hjälp med dina funderingar om olika diagnoser.

Lycka till!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta