Har alltid gett ett fake-leende ändå

Hej, jag har kännt mig nedstämd i ungefär tre år skulle jag tro. Jag har alltid gett ett fake-leendde och klivit upp ur sängen ändå, men nu börjar det bli jobbigt.

Jag har pratat med skolkuratorn i några månader, men jag kan inte känna att det har blivit någon skillnad. Vi hade vårat sista samtal för några dagar sen (ska byta skola efter sommarlovet) och hon tyckte att jag ska ta kontakt med umo eftersom jag har kännt såhär länge.

Min ångest har blivit värre också på senaste. Jag har alltid varit blyg när jag var yngre, men det har blivit bättre nu. Men min sociala ångest har blivit värre. Jag kan börja gråta för att det är så jobbigt. Sen har jag alltid en underliggande ångest och jag vet inte varför.

Jag känner alltid att tiden tar slut, att jag inte har tillräckligt mycket tid. Även fast jag inte gör något eller behöver göra något så känns det som att tiden rinner iväg.

Jag orkar inte le längre, Visst kan jag ha stunder då jag verkligen är glad, men oftast när någon säger något och jag inte svarar med ett leende så tror dom att jag är sur och dom blir arg på mig för att dom tror att jag inte bryr mig.

Jag orkar inte längre, jag tror inte att jag vill dö, men jag vill inte finnas i alla fall.

Ee

BUP svarar:

Hej Ee!

Jag tycker du är klok som vänt dig till din skolkurator för samtalsstöd - särskilt som du känner att de här känslorna av nedstämdhet och oro har djupnat. 

Nu går vi in i sommaren och det blir uppehåll i skolan och vardagsrutinerna ändras tillfälligt. Därför vill jag ta upp att det är bra att göra upp en plan för dagen när man mår dåligt. Försök att bestämma dig för att hålla någorlunda bestämda tider för sänggående och uppstigning under sommaren och att du äter regelbundet under  dagen.

Det brukar också vara viktigt att komma ut och göra något på dagen. Kan du försöka träffa dina vänner och göra olika aktiviteter, även om du inte alltid har så stor lust till det. 

Du nämnde inte något om din familj i ditt brev, så jag blev fundersam över hur du har det hemma. Finns det någon i familjen - eller någon annan närstående - som du skulle kunna prata med om hur du mår? Kanske det kan bli extra viktigt att ha ett stöd omkring dig i familjen just under sommaren när man ofta är hemma mer och att du inte behöver ha press på dig att verka gladare än du egentligen känner dig.

Din skolkurator har gett dig rådet att vända dig till ungdomsmottagningen för samtalskontakt. Det låter som ett bra råd, eftersom du tycker att du fortsatt mår dåligt. Ibland kan en paus från skolan bidra till att man får tillbaka lite mer energi och kan börjar må bättre under sommaren. 

Jag tänker också på att om man känt sig nedstämd en längre tid, så kan det vara bra att utesluta att man inte har någon obalans i kroppen. Om du aldrig har kollat upp det kan det vara klokt att boka en tid på vårdcentralen.

Det är ju också ganska vanligt att man kan uppleva en längre period av nedstämdhet och oro under tonåren. Det är en tid i livet då man går igenom många olika  förändringar. Man kan känna sig ensam och olustig till mods, fastän man kanske tycker att man egentligen har ett ganska bra liv och en normal tillvaro.

Som du nämner, så är det också en tid i livet då man lämnar grundskolan och går till gymnasiet eller annan sysselsättning. Sådana naturliga omställningar kan bidra till känslor av sorg och oro och de tankar du beskriver, att de känns som att tiden tar slut.

Det kan kännas sorgligt och tungt, att man nästan tappar fotfästet ett litet tag, innan man steg för steg har landat i det nya och kanske kan börja ha mer positiva känslor inför framtidens spännande och fina möjligheter.

Lycka till!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta