Tycker om känslan av hunger

Tycker om känslan av hunger

Hej bup, egentligen vill jag inte skriva till er för jag känner att jag är så onödig men om jag ändå är anonym så är det värd och kolla om erat svar hjälper ❤️ Jag har mått dåligt över min vikt sen liten å än idag, ja har tappat kontakten med många av mina vänner och de känns jätte jobbigt och ensamt. Hur som helst, Jag mår så dåligt över min kropp. Jag tycker inte jag är fin alls, förut har jag alltid tänkt att jag ska äta bara lite och nyttigt varje dag men de slutar med att jag hetsäter för jag kunde inte stå ut men hungern. Men när ja blev äldre vart de mer på allvar. När jag såg hur jag såg ut så mådde ja verkligen jätte dåligt. Och när ja visste att sommaren skulle komma fick ännu mer ångest. Ja var tvungen att gå ner i vikt. Jag vill verkligen ha på mig fina sommar kläder men inte om jag ser ut som jag gör. Jag åt lite och träna väldigt mycket. Och ja räckna kalorier. Det pågick länge och jag gick ner i vikt! Men inte tillräckligt. Och inte tillräckligt så de ”syndes” Men jag var stolt över mig själv och jag tyckte om känslan av hunger, kände mig så mycke finare än om ja hade varit mätt. Eftersom ja var ensam var saken enklare. Men ja tänkte också att eftersom jag är ensam så vill ja inte bara sitta hemma å äta. Så ja svalt istället.. Om ja tyckte att jag åt för mycket så spydde ja upp det. Och räknar också hur mycket kalorier jah bränner. Men en dag åt jag överdrivet mycket. Alltså då menar jag ÖVERdrivet mycket. Jag åt ALLT som ja tillomed för bjudit mig själv å äta. Jag åh säkert för 3 pers. Jag fattar de var säkert för Att min kropp inte fick tillräckligt med näring osv. Jag försökte spy men det gick verkligen inte! Fick inte upp nånting. Fick sån ångest så ja viste inte vad jag skulle göra. De pågick så i en vecka att jag bara åt å åt. Å såklart gick jag upp. Jag blev helt galen. Visste inte vad jag skulle göra. All min träning i onödan. Ovh jag kände mih så vilse och och ingenting gick som jag ville. Till slut hamla ja på ”back on track” och börja som förut. Åt typ ingenting å försökte träna så mycket som möjligt. Och gick jag ner i vikt men igår tyckte jag att jag åt för mycket så jag spydde så ja fick så ont i halsen. Men sen resten av den fortsatt jah å åt mycket ändån. Jag kan inte stoppa mig själv å jag mår så dåligt över det! Jag vet inte vad ja håller på med å kan inte stoppa mig själv. Nu hade jag gjort allting i onödan igen. Och jag gick upp igen. Även fast ja inte har gått ner så mycket hatar ja att allt jag har gjort inte ”syns” för alla andra. Jah blir verkligen galen. Och för sån ångest att de ör bara nåra dagar kvar till sommarlov. Jag som hare planerat att gå ner massor av vikt innan de. Vill verkligen inte ta på mig min klänning på skolavslutningen för ja tycker jah så ful å ser så fet ut i den. Jag bli galen. Men ändå hill ja bara fortsätta svälta?! Jag vet det är fel men ja kan inte stoppa mig. Får bara ångest när ja äter och idag har jag VERKLIGEN ångest för jag åt så mycket igår, har ingen annan att prata med å händer dehär andra också? Vill ha nån dom förstår för jag vet inte vem jag är längre. Jag vwt att en ätstörning är sykiskt sjukdom men ja tycker att jag är för fet för att ha en ätstörning. Jag mår verkligen inte bra. Förlåt om denhär texten är flummig men försöker få me så mycke saker. Men öndå vill jag inte böretta för nån för de e ju inte lilsom att ja vill få hjälp? Fast öndå vill ja ha nån som förstår? Alltså jag vet inte. Är bara så vilsen. Känner bara att jag vill fasta till jag blir tillräckligt smal.just nu känner jag mig världelös. Skulle vilja skriva med men har inte många tecken kvar

BUP svarar:

Hej och tack för ditt brev!

Du börjar ditt brev med att skriva att du är onödig. Jag undrar om det är du själv som tänker att du är onödig eller om det är en oro hos dig för att andra skall tycka att du är ”onödig”? Du beskriver en krånglig och svår situation för dig som handlar om din självkänsla och hur du försöker hantera den genom att gå ner i vikt.

När jag läser ditt brev blir det ingen tvekan om att du har stora bekymmer med maten. Du beskriver att du å ena sidan inte vill ha hjälp och att du å andra sidan vill ha någon att berätta för om hur du mår. Du vet antagligen inte det som vi vet. Att du verkligen inte är ensam om att känna dig fel och värdelös och att man inte måste känna så utan att det finns hjälp att få.

Det är så många unga människor som ständigt jämför sig med andra och med bilder i olika media på människor som vi idag vet är manipulerade bilder. Trots det så får dessa bilder och ideal så många att tappa tron på sig själva och då tänka dåliga och negativa tankar om sig själva. Precis som du beskriver att det är för dig. Det som nog är bra är att du trots allt gör ett försök och skriver till oss och berättar om dina bekymmer. Det låter ändå som att du kanske också har en förhoppning om att det skall finnas hjälp för dig att få.

Du skriver i början av ditt brev att du skall kolla om vårt svar hjälper dig. Jag tror då ändå att om svaret är till hjälp eller inte också hänger på dig och din motivation. Om du söker hjälp så kommer det betyda att du kommer att behöva anstränga dig en del och att du kommer att behöva kämpa med sånt som du tycker känns svårt och jobbigt och då betyder din motivation och din önskan om att må bättre väldigt mycket.

Det låter som en viktig sak för dig att träffa någon som du kan prata med om hur du mår och hur du har det samt om dina svårigheter med maten. Jag vet inte vart du bor men om du bor i Stockholm så finns SCÄ, Stockholms centrum för ätstörningar som man kan vända sig till. Dit går det att göra en egenamälan. Du behöver alltså ingen remiss. Om du är under 18 år behöver dina föräldrar följa med så det är kanske det du skall börja med att försöka prata med dina föräldrar om hur du mår och dina matbekymmer. Du och dina föräldrar kan också söka hjälp på BUP som ett första steg. Om du till en början vill prata med någon själv kan det vara en ide att kontakta ungdomsmottagningen. Där finns det också vuxna som är vana vid sådana svårigheter och bekymmer som du beskriver. Jag hoppas att du kan ta dig själv och dina svårigheter på största allvar och också tänka att du inte är värdelös utan att du är värd att ha ett lite enklare liv med mindre negativa tankar om dig själv.

Lycka till!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta