Mamma vill inte bo med mig

jag är en tjej på 14år som mått väldigt dåligt till och från under mina år. jag kan själv instämma om att jag har gjort en hel del dåliga saker. hur som helst, mina föräldrar. jag och min pappa har en ganska bra relation medans jag och min mamma inte alls har de lika bra. hon skäller på mig hela tiden och säger att hon inte vill bo med mig, hon och jag har sårat varandra så mycket på olika sätt men när hon gång på gång säger "jag klarar inte av dethär, du förstör för familjen. jag vill inte bo med dig" så vet jag aldrig hur jag ska hantera det. i min förra skola pratade jag med en kurator varje onsdag, men jag tyckte det var lika jobbigt varje gång att sitta där framför henne och jag kände att jag inte kunde vara så ärlig med mina problem som jag önskade. jag har det väldigt jobbigt just nu och jag vet som sagt inte om min mamma är väldigt seriös med dem orden hon säger, för jag vill bo kvar medan ändå inte, jag tycker det känns jobbigt och jag har något som gör att jag inte lär mig så snabbt som andra gör, och jag är 14 och är fortfarande världens omognaste människa. ska jag kontakta soc om ett hem eller vad ska jag göra? vi kan ju lixom ha de bra tills jag gör något och de händer så sjukt ofta. och det spelar ingen roll vem jag kontaktar om psykisk hjälp för jag lär mig sakta and thats it. snälla hjälp

anonym

BUP svarar:

Hej!

Det är alltid väldigt-väldigt jobbigt om relationen mellan ett barn och föräldrarna inte fungerar bra. I ditt fall handlar det om mellan dig och din mamma. Utan att en sekund bagatellisera problemet ger det dig säkert ändå en viss trygghet att relationen mellan dig och din pappa är bra och att det verkar finnas en stabilitet i familjen som helhet. Det är ingen tröst för dig när din mamma säger sådana saker som inget barn vill och ska få höra men det är ändå en utgångspunkt för dig - och för mig när jag ger råd.

Min första tanke är om du kan tala med pappa om hur jobbigt det är för dig att behöva höra att mamma inte orkar med dig och att hon inte vill ha dig hemma i det gemensamma familjehemmet. Det betyder att du känner att hon vill stöta bort dig och det är otroligt smärtsamt för dig. Ja, det kan vara så att du prövar din mammas tålamod, ja, det kan vara så att det uppstår många konflikter när ni bara driver varandra till hemska bråk och ni båda tappar då kontrollen över vad ni säger till varandra. Men då behövs det hjälp med konfliktlösning i familjen, inte att man vill bli av med sitt barn det vill säga avsäga sig föräldraansvaret. Det är ingen lösning!

I en konflikt är det alltid minst två personer delaktiga, det räcker inte att du ska ändra på ditt beteende eller mamma ska ändra ton. Det betyder att ni båda behöver ändra förhållningssätt, tonläge och hitta nya strategier att kunna undvika de värsta sammanstötningarna. Kan du ta hjälp av pappa? Förstår han vilket lidande konflikterna och mammas ord medför för dig? Kan han förstå att mamma också behöver hjälp? Jag kan inte veta om mamma menar eller inte menar det hon säger på allvar. Men jag vet av erfarenhet att sådana saker föräldrarna ofta säger för att de själva känner en vanmakt och är rådvilla. 

Om din pappa ser och inser allvaret av den dåliga relationen mellan dig och mamma kan du tala med honom om att familjen tillsammans söker hjälp. Det kan man göra på socialtjänstens familjeavdelning. Socialtjänsten brukar erbjuda familjesamtal just för att hjälpa familjerna att hitta nya sätt att kommunicera med varandra och träna nya konfliktlösningar. Det finns bra metoder för detta. Jag vet inte riktigt vad du menar när du skriver att du "inte lär dig så snabbt som andra" eller att du är "omogen". Alla barn är olika och har olika egenskaper som föräldrarna måste kunna hantera, anpassa sig till och stötta barnet i utvecklingen i sin egen takt. På sådana familjesamtal som jag föreslår kan man, brukar man diskutera även den här typen av frågor.

Alltså jag tycker att kanske inte du själv, men ni tillsammans med pappas aktiva medverkan, ska söka hjälp på socialtjänsten. Inte för att du skulle flytta till en fosterfamilj, det tror jag inte kan vara aktuellt i ditt fall. Men väl för att få till ett bra familjeliv, bra atmosfär där ni alla känner till varandras svaga punkter, sårbarheter och lär er att ha acceptans och respekt för och hantering av dessa utan att hamna i bråk.

Om ni mot all förmodan inte får denna hjälp på socialtjänsten kan ni också vända er till den BUP-mottagning ni tillhör (adresserna finns på vår hemsida) med samma fråga om familjesamtal. Du kan visa mitt svar för din pappa (eller mamma och pappa) om det underlättar för dig.

Ifall du i värsta fall inte kommer vidare på den väg jag föreslår här kan du själv vända dig till ungdomsmottagningen där behandlarna träffar många ungdomar med liknande familjeproblem. Du kan också få stöd och vidare rådgivning genom anonym chattkontakt  på bris.se eller på tjejzonen.se.

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta