Känns som självmord är enda utvägen

Jag vet inte vad jag ska göra. Jag har levt hela mitt liv med att mina föräldrar dricker och slåss vilket har förstört mig. Jag har haft självmordstankar sen jag gick i 4:An och dem har blivit värre. Det har hänt så mycket i mitt liv vilket jag bara inte vill komma ihåg och vilket gör att jag vill ta självmord. Jag har blivit våldtagen dagen innan jul av en flykting som går i min klass vilket gör även att jag inte kan koncentrera mig på lektionerna. Just nu kan jag höra hur min mamma gråter för hur deprimerad hon är. Jag kan inte prata med nån i skolan eftersom att jag känner då att allt är mitt fel och jag skäms.. Idag sa läraren att dem måste kanske ta bort min CSN för har 28% frånvaro.. Vilket är helt dumt.. Jag har ändå gjort allt jag ska. Men just nu känner jag mig bara för att ta självmord. Är det normalt? eller är det meningen att jag ska ta självmord..? För jag vet inte längre... Förra gången då socialen en gång var hos oss så önskade jag att dem skulle ta bort mig härifrån... Men när mina föräldrar är nykter så är dem jätte bra föräldrar... Jag vet inte vad jag ska ta mig åt för jag tänker inte prata med nån för att jag inte kan.... Så enda utvägen känns som att det är självmord....

nånsominteharettliv

BUP svarar:

Hej! 

Tack för ditt brev som jag blev starkt berörd av! Du berättar om hur svårt det varit i din familj hela ditt liv och att du haft självmordstankar i flera år. Dessutom har du nyligen blivit våldtagen av en klasskamrat och det är allvarligt. Så bra att du skriver hit till BUP.se då du inte vet vad du ska ta dig till. Jag hoppas jag kan ge dig några tankar om hur du ska kunna få hjälp att gå vidare.

En våldtäkt är en mycket svår upplevelse, man brukar kalla det för ett trauma, och den kan kraftfullt påverka hur man mår. I brevet beskriver du att du har svårt att koncentrera dig och att du lägger skuld på dig själv, att allt är ditt fel. Det är vanliga reaktioner på en sådan upplevelse och det är dessutom  vanligt med nedstämdhet och kraftlöshet som du också berättar om.

Jag kan förstå att du kan uppleva att livet känns alltför tungt för dig då du är med om så mycket svåra saker, men kom ihåg att livet förändras hela tiden och det kan komma en tid då det känns väldigt mycket bättre för dig! Det låter som om de sociala myndigheterna håller på och försöker hjälpa din familj. Det tycker jag låter bra även om det fortfarande finns stora problem i familjen. Du tycker att dina föräldrar är bra föräldrar när de är nyktra och om dina föräldrar med socialens hjälp kan förändra situationen hemma så har du förstås bättre möjligheter att må bra där. 

Jag vill klart och bestämt säga att det absolut inte är meningen att du ska ta livet av dig! Du måste leva för att kunna uppleva att livet faktiskt kan bli bättre, kan förändras. Men för att komma dit så behöver du hjälp och sådan hjälp finns att få. Du skriver i brevet att du inte kan prata med någon och jag undrar om det innebär att du är osäker på hur du ska kunna prata med en behandlare. Jag kan i så fall lugna dig med att de flesta ungdomar tycker att det är svårt i början av en samtalskontakt med en behandlare och de är vi behandlare vana vid och hjälper och stöttar ungdomen tills den känner sig tryggare i kontakten och vågar prata. Det är alltid så att det är ungdomen som bestämmer vad den vågar och vill prata om .

Du har vågat ta ett stort steg mot att söka hjälp genom att skriva hit till oss och ge nu inte upp utan nu är det upp till dig att söka dig till de som kan hjälpa dig att få till en förändring i ditt liv. Jag tycker du ska söka upp skolkuratorn på din skola och tillsammans med hen fundera igenom hela din skolsituation som är besvärlig på flera sätt. Det låter som en omöjlig situation att gå i samma klass som den som våldtagit dig eftersom det måste väcka upp känslorna runt våldtäkten hela tiden.

Jag tycker att du behöver få byta klass för att ha en chans att koncentrera dig i skolan och för att kunna må bättre. Vad du berättar för skolan om skälen är något du själv bestämmer. Det bästa vore ju såklart att killen som våldtog dig fick byta klass och att du så småningom orkar och vågar polisanmäla honom. Han har begått ett brott mot dig.

En annan möjlighet är att söka upp den Ungdomsmottagning som ligger i ditt närområde och be om samtalskontakt där. Dit kan du söka själv utan att dina föräldrar är med. Genom att prata med en behandlare på Ungdomsmottagningen kan du få stöd och hjälp och se vägar framåt i stället för att fastna i hopplöshetskänslor. 

Om det trots allt känns alldeles för svårt för dig att söka upp skolkurator eller Ungdomsmottagning så kan du få stöd genom att ringa eller chatta med BRIS eller chatta med Tjejzonen.

Tänk på att du är värd att få hjälp och det finns bra hjälp att få!




Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta