Nervös och orolig så fort jag är i skolan

Jag har hela mitt liv varit väldigt social och pratsam, har lätt att träffa nya människor och tycker inte att redovisningar är någon big deal. Dock när jag gick i 9an började det lite smått med att jag blev otroligt nervös inför att redovisa, en gång redovisade jag till och med med tårar i ögonen och kämpade för att inte börja gråta och jag förstod inte varför jag var så nervös för det var ju min klass som jag träffat nästan varje dag i 4 år. 

Senare i 1an försvann det lite, visst redovisningar var jobbigt men inte på samma sätt. Jag började dock tycka att det var jobbigt att gå in i klassrum där elever som inte gick i min klass redan satt (vi hade franska med 2 andra program) och ville inte gå själv i korridorerna ifall okända människor gick där. 

Nu i tvåan har jag blivit ännu mer nervös så fort jag är eller ska till skolan, kan sitta på bussen och komma på mig själv med att vara nervös inför skolan. I början antog jag bara att det var pga. att jag var stressad eller druckit för mycket kaffe men insåg att det hände när jag inte druckit kaffe den dagen också. 

I 1an agerade jag och var ganska högljudd på skolan och brydde mig inte, nu skulle jag aldrig agera "onormalt" eller vara högljudd, min kompis brukar vara ganska högljudd i matsalen vilket jag avskyr då jag redan är nog nervös för att sitta där när den är fylld. Avskyr också att gå förbi soffor där andra elever sitter eller hämta t.ex. vatten i matsalen. Klarar inte heller av att någonsin vara ensam på skolan, måste alltid ha någon vid min sida och ifall det inte går är jag extremt obekväm och nervös för hur jag ska bete mig och måste gå och stirra på mobilen även fast jag inte ens har på den. Ifall min närmaste kompis som jag alltid är med inte kommer till skolan får jag lite panik och måste planera hur jag ska förhålla mig till dagen. Ibland stannar jag hemma eller verkligen ser till att någon annan kompis kommer vara på skolan hela dagen och gå på alla lektioner. 

Jag gick foto på I-val men min kompis slutade och jag mådde skitdåligt varje gång jag skulle dit och vågade aldrig fråga om hjälp för det kändes som att hon skulle tycka jag var dum eftersom vi redan gått igenom det. Bytte sen till en annan kompis I-val men ifall hon inte går på lektionen gör inte jag det heller. 

Sen mitt nervösa beteende bara eskalerat har jag blivit ännu mer "strukturerad", alltså vill ha ordning runt om mig. Men det är inte normala grejer som i mitt skåp, utan jag måste fixa till så bord står i linje osv. Alltså sånt som inte spelar någon roll egentligen men jag antar att det typ är för att lugna mig. 

Min fråga är, ska jag söka hjälp för detta? och vad skulle mitt problem kunna vara, social ångest? Har kontakt med en psykolog för tidigare års depression (är inte deprimerad längre), ska jag höra av mig till henne eller skolsyster? 

Vet inte vad mitt problem är eftersom jag endast blir såhär nervös bland människor på skolan, aldrig på stan eller fester. Har inga problem med att träffa nya folk eller ringa i telefon (dock blivit lite mer nervös på senaste över det men..) 

Kan även inflika att jag är en otroligt osäker person i både självkänsla och självförtroende. 

Har inte heller pratat med någon om detta för jag vet inte vad jag ska säga. Har påpekat till mina skolvänner att jag blivit så nervös på senaste och dom intygar det också. 

nervös

BUP svarar:

Hej!

Du är verkligen bra på att beskriva hur de här osäkra och nervösa känslorna påverkar dig i kontakten med andra i skolan, och i dina tankar om dig själv.

Många unga går igenom en period med ökad osäkerhet och självtvivel, man kan lida av oro, stress och en del social ångest. Under tonåren blir man allt mer medveten om sig själv och hur man kan uppfattas av andra personer. 

Ibland kan en stressfylld upplevelse som t.ex. en redovisning ge en kroppslig reaktion med hjärtklappning, rodnad, klump i halsen eller obehag i magen. Detta "känslominne" från en händelse kan ganska lätt färga ens känslor inför en liknande situation, som en ny redovisning eller annan situation i skolan. Ofta löser dessa känslor tillslut upp sig själv i takt med att vi får fler och andra erfarenhet kring hur det kan bli i liknande situationer.

Eftersom det vid oro och nervositet uppstår känslor och kroppsreaktioner som lätt känns obehagliga att uthärda så är det relativt vanligt att man på olika sätt börjar undvika eller försöka kontrollera det vi förknippade med obehaget.

Jag tycker du i ditt brev ger bra exempel på sådana "strategier", som att du inte längre vill prata högt så andra kanske tittar, du undviker att gå runt ensam i skolan eller verka upptagen med mobilen eller börjat planera saker noga i förväg.

Tvärt emot vad man vill uppnå med sådana strategier så brukar just sådana beteenden vara en central faktor till att problem med oro och nervösa känslor fortsätter att besvära en, eller till och med förvärras!

Detta är mycket vanligt att reagera så som du verkar ha gjort vid problem med oro. Det bevisar bara att du är mänsklig. Men för att minska dina problem framöver är det viktigt att du steg för steg tränar på att släppa dessa "trygghetsstrategier". Du behöver få känna att du har kompetens att hantera dessa situationer i skolan och att ingen katastrof kommer inträffa fastän det verkligen kan kännas så!

Du kan lita på dig själv, precis så som vet att du kan hantera en mängd sociala situationer utanför skolan.

Jag skickar med information om oro. Du kan också läsa mer om om det på vårdguiden 1177

Om du känner att du behöver få mer stöd i att vända det här så kan du antingen ta hjälp av skolkuratorn eller skolsyster som du själv var inne på, eller så kan du vända dig till en ungdomsmottagning som erbjuder samtalstöd.

Lycka till!


Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta