Om jag inte skär mig får jag en panikångestattack

Om jag inte skär mig får jag en panikångestattack

Hej! 

Jag är 12 år. Jag får ångestattacker ungefär tre gånger om dagen. Och jag har ett självskadabeteende som jag har haft i 2 månader, då jag skär mig själv. Det har blivit som en trygghet för mig. Jag kan inte vara utan de. Mina föreldrar vet ingenting. Skolkar väldigt ofta på lektioner när jag mår dåligt eller inte orkar. Livet känns typ som ett jobb. Allt man gör ska vara så jobbigt. Nu orkar jag knappt prata. Har inte salt nått till nån. Men vill få hjälp. Men samtidigt inte. För att det är så jobbigt att prata om jobbiga känslor. Jag har varit väldigt mobbad när jag gick i 1, 2 och 3 sedan bytte jag klass och då blev jag så mobbad att jag blev slagen flera gånger. Pågrund av de så har jag socialförbi. Och nu när jag skär mig själv så kan jag bra visa mig i långarmade tröjor. Om jag inte skär mig själv så får jag en panikångestattack. Har även väldigt mycket självmords tankar som påverkar mig skit mycket. Jag har försökt ta mitt liv genom att jag försökte dränka mig själv, gå på tågsporet och hängt mig själv. Mår så dåligt över det. Orkar inte längre. Känner tomhet, känner mig misslyckande och ångest fylld. Man behöver ju bara vara igång hela tiden och jobba sig till allt. Ibland tar det stopp! Dem i skolan vet inte nått om mig, dem säger att man är konstig om man mår dåligt och att man inte borde finnas då. Dem vet inte att jag skär mig själv. Dem vet inte att jag mår dåligt. Så det känns helt hopplöst när dom säger så. Livet är som ett straff ibland liksom. Som ett jobb man fick som man inte orkar med men om man ska sluta måste man ta sitt liv. När jag ska ta mitt liv så går det liksom inte för att jag vill inte att min familj ska må som jag gör nu.

Snälla hjälp mig och svara på denna frågan!

Borde jag söka hjälp hos er (BUP)!

Är jag deprimerad? Eller ska man känna så hör?

Amanda

BUP svarar:

Hej Amanda!

Tack för att du skriver till oss. När jag läser ditt brev så tänker jag att du har verkligen en bra förmåga att uttrycka dig och beskriva hur du känner dig, så jag kan riktigt känna tyngden av den börda du bär på dina axlar när jag läser det du skriver om.

-Nej, det är inte meningen att du ska behöva må så här!

Det är sorgligt att höra att du blivit så utsatt av mobbing som yngre. Ingen ska behöva gå igenom det men tyvärr händer det ändå, och man vet att mobbing kan ge djupa sår inom en.

Mobbingupplevelser kan komma tillbaka flera år senare och ge olika slags problem. Man kan få problem med självbilden, svårt i kontakten till andra och man kan få olika problem med ångest, självskadebeteende och till och med självmordstankar.

Ibland kan vissa särskilt svåra händelser sätta sådana spår att det ger problem med mardrömmar och en känsla att man återupplever händelser. Hur är det för dig?

Har man blivit utsatt för sådana saker som du berättar om Amanda så är det helt normalt att det kommer en reaktion på det och att man kan börja må dåligt psykiskt. Har du haft möjlighet att prata med någon vuxen om det som du går igenom?

Jag är glad att höra att du har din familj och att tankarna på dem hjälper dig att kämpa vidare. Ge inte upp Amanda, hur arbetsamt och tungt allt än känns just nu så vill jag att du ska veta att det går att ta sig igenom det här du går igenom just nu och det går att må bättre igen. 

Jag tror det är viktigt att du får känna att du har mycket stöttning omkring dig både hemma och i skolan. Därför tror jag det är bra att du försöker berätta om hur du mår till dina föräldrar. Jag tror det vore bra att du också fick kontakt med din skolsköterska eller skolkurator så du också kan känna att det finns ett stöd under skoldagen. 

Tror du att du kan berätta för dina föräldrar hur jobbigt du har det ? Jag tror du behöver vara modig och säga precis som det är, att du skär sig och att du har ångest och självmordstankar, till dina föräldrar så att de kan hjälpa dig med det.

Dina föräldrar kan kontakta din BUP-mottagning för hjälp att få en så kallad bedömning, det betyder att man får hjälp att kartlägga mer om de svårigheter man har och vilken behandling som då kan hjälpa till så man kan må bättre igen. Du är inte ensam om att gå igenom det här.

OM du tycker att det känns för svårt att vara öppen med hur du mår till dina föräldrar så kan du börja med att gå till skolkurator eller skolsyster. De kan då hjälpa till att förklara till föräldrarna. Elevhälsan som de kallas, kan också hjälpa till så man kommer i kontakt med BUP eller få annan hjälp om man behöver det.

Jag skickar med information från BUP som du kan läsa om du vill. Det går även att se kortfilmer om olika behandlingar som finns på BUP här på bup.se. Du kan också gå in på Snorkel för olika tips till unga när man mår dåligt.

Ge inte upp!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta