Ätstörningen har tagit över mitt liv

jag vet bara inte vart jag ska börja... jag försöker att bli bättre med min ätstörning. men den går bara inte bort. den har tagit över mitt liv! jag äter knappt en normal portion med målen, men på kvällen kan jag äta jättemycket. jag tränar via cykel varje dag och går mycket. jag dricker mycket koffein i kaffe och te, men jag förstår inte... jag vill bara vara vacker... när jag var liten var jag överviktig och folk retade mig för det... så jag tog tag i det och började träna i somras, men fick bulimi. men nu har jag typ både anorexia och bulimi... vafan.. jag vill bara nå mitt mål.. xx kg... och jag är 170 cm lång och är 14 år... jag vill inte att mina föräldrar ska veta.. jag vill inte att dem ska oroa sig över mig med som dem gör över min bror.. jag vet att ätstörningen kan ta livet av mig.. men jag väntar till maj... sen om jag inte mår bättre... då får jag se vad som händer....

lost girl

BUP svarar:

Hej!

Tack för ditt brev som visar på hur länge och tappert du kämpat med din ätstörning. Trots att du kämpar så upplever du att ätstörningen tagit över ditt liv. I det läget så tycker jag att det är starkt gjort att du orkar skriva hit till BUP.se för att få våra reaktioner på din situation.

Vår erfarenhet på BUP är att man oftast behöver mycket stöd för att orka ta sig ur ätstörningar. Många gånger behövs stöd både utifrån och från familjen. Precis som du beskriver så målande i mejlet så hjälper det inte alltid trots att man för en tuff kamp för att bli fri från problemen. På egen hand så har du verkligen kämpat men i stället för att bli frisk så fick du ytterligare problem. Då vill jag absolut ge dig rådet att söka stöd och hjälp.

Jag tycker att du först ska försöka prata med dina föräldrar. Du skriver att du inte vill oroa dem för de har redan problem med din bror. Min erfarenhet är att föräldrar vill veta även om det innebär bekymmer för dem. Du är ju deras barn precis som din bror är det och de har ett föräldraansvar för er båda. Du skulle kunna börja med att visa dem det här brevet och svaret som jag skrivit till dig. Då kanske de kan ge dig det stöd hemma som du så väl behöver för att må bra. 

Du kan också söka hjälp hos skolsköterskan på din skola eller på närmaste Ungdomsmottagning. Båda dessa ställen kan du söka upp utan föräldrarnas medverkan. Tillsammans med dina föräldrar kan du söka upp Vårdcentralen och höra om den kan erbjuda psykoterapeutiska samtal. 

Till sist så vill jag bestämt säga att vänta inte till i maj utan försök hitta hjälp och stöd med en gång! Det är du värd!


Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta