Tror jag har social fobi och klaustrofobi

Hej!

Jag tror att jag är rädd för att få veta att jag måste prata med någon människa men jag vet inte vad jag ska göra. Jag är väldigt kritisk mot allt jag gör, rädd för framtiden och jag känner ingen possetivitet i livet

Jag vill prata med någon men har ingen då pappa inte är någon jag kan komma till, mamma jobbar obeskrivligt mycket, min bror är ingen jag vill prata med och jag kan inte tänka mig att prata med någon annan.

När jag kommer hem från skolan pluggar jag men vissa gånger har det hänt att jag somnat på en gång, jag har svårt att somna och sover oftast från kl 2-5 (runt klockan 5 vaknar jag utan väckarklocka och kan inte somna om) på natten, det har hänt att jag somnat eller svimmat både hemma och på en offentlig plats. Enligt mig äter jag bra men skolsköterskan berättar jämt till mig att jag är underviktig (har varit det nästan hela livet), har konstant- huvudverk, ont i lungorna, axlar, rygg, varma öron och magen (det ska väll inte vara så?). Pga min smärta i lungorna får jag svårt att andas och det gör att jag ibland kan på något sätt glömma bort att andas och börja må mer än dåligt.

Mina föräldrar är skilda, har haft skolbyte flera gånger utav olika själ, jämt utstött och jag kan inte släppa det att jag känner mig ensam, osynlig och svag. Varken lärare, klasskompisar eller i huvud taget människor märker av mig. Jag tror att jag har socialfobi och klaustrofobi eftersom jag inte kan gå till platser med mycket folk utan att känna att mitt öde står på spel (bryter oftast ihop) och bland folk känner jag mig liten och börjar antingen hyperventilera eller chippa efter luft. Jag blev mobbad på min första skola och kan inte glömma allt som hänt.

Jag har gett upp på allt jag tycker är kul och jag kan inte komma ihåg senaste gången jag sist var utvilad eller på bra humör. 

Jag somnar och vaknar i tårar, vad ska jag göra?

Tack för er tid att ni läser och hjälper mig.

konstant ledsen

BUP svarar:

Hej!

Tack för ditt brev. Du skriver att du tror du är rädd att få veta att du måste prata med någon. Ja, vi tycker ofta det är bra att prata om sina bekymmer och vi vet också att kan kännas som ett stort steg att börja prata om sig själv. Men ofta är det svårt att alldeles ensam kämpa på. Många som skriver till oss har gjort det alldeles för länge. Det är bra om man själv kan klara av sina problem men ibland behöver vi hjälp.

Du skriver om flera skäl till varför jag tycker du ska försöka hitta någon att prata med. Dels undrar jag över dina smärtor i lungorna som gör det svårt att andas. Har du undersökt vad det är? Om inte berätta för dina föräldrar och ordna tid på vårdcentralen så du blir ordentligt läkarundersökt!

Sedan beskriver du flera besvär som det går att få hjälp för och som annars kan vara väldigt begränsande i ditt liv. Du beskriver allvarliga sömnproblem, social fobi, klaustrofobi och efterverkningar från att du tidigare blivit mobbad. 

Du undrar vad du ska göra och du har fått det svar du var rädd för. Kanske är det någonting som gör det svårt att söka hjälp och att prata om dina problem? Du skriver att du är självkritisk - kanske det gör det svårt att söka hjälp eller kanske att din sociala fobi gör det jobbigt att ta kontakt och prata med andra?

Men i så all är det en del av din problematik som du ska försöka övervinna så att du ändå kan få hjälp att komma till en samtalspartner första gången. Sedan kan du berätta om dina svårigheter och ni tillsammans kan ta hänsyn till det och hitta en lösning som inte gör det så ångestfullt för dig. Försök att prata med din mamma så att hon kan stödja dig och följa med dig till en vårdcentral och/eller BUP. Jag tror att du ändå att du är så viktig att hon vill hjälpa dig om du säger till! 

Lycka till!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta