När man känner sig självisk

Hej... Jag känner mig så sjukt självisk... Jag har haft "ätstörning" i 4 år(ingen ätstörning diagnos, när jag kom till BUP ljög jag bara en massa så dem trodde jag mådde bra så jag skulle slippa gå dit nå mer, sa jag mådde bättre ätit tre måltider varje dag någon månad å mådde mkt bättre än då jag försökt ta mitt liv(därför jag kom in till BUP) sa jag ej skärt mig senaste tiden osv och på ngt papper om ätstörning(var typ frågor hur många måltider har du skippat spytt osv)  tog jag det som var minst sant)

Självskadat i 1 1/2 år, mobbad tills för 3 år sedan, försökt ta mitt liv 1 gång men vart hindrad av en tant å sedan kom min ena komois med lärare å kurator å hittade mig på bron.(polis osv vart även inkopplat och vart typ kaos)

Som värst så spydde jag ksk 3-4 ggr/dag(de dagar jag åt,) åt typ inget 3-4 dagar i sträck tills jag höll på svimma. I vintras frös jag typ hela tiden å skaka(?) å har typ blåa fingar om jag ej ätit och sov väldigt dåligt. Men nu så vaknar jag bara 3-4 ggr/natt och några gånger i veckan och har typ bara 2-3 dagar i veckan när jag bara ät frukost, annars ät jag även middag.  Så är väl friskare även fast jag gå ner i vikt å tränar massor.

Iaf har mina vänner och klass hela tiden försökt hjälpa mig så mkt dem kan, oavsett hur mkt jag skrikit på dem har de gått till lärare,  skolsyster, kurator. Genom alla del här tre åren jag gått på den här skolan. Men jag har som bara varit sur på dem över det å skrikit å sagt dumma saker till dem å skrattat bort dem när de sagt de varit oroliga över mig. Likadant lärarna. Jag har aldrig tänkt på att dem också kan mått dåligt Av det jag gör mot mig själv. Iaf så är det just nu mkt kaos i klassen... Inte haft så mkt aning om resten av klassen å deras problem osv, men vet iaf att 7 st haft ätstörningar. Och just nu är det 1 som bara blir värre å värre å min klass vet inte mer vad dem ska göra. De går till lärare föräldrar allt, men de tyck inget händ å ja. Hörde av en slump dem prata å de som inte haft ÄS frågade dem vad de kände om det här, om dem vart triggade. Dem(både de so haft å inte haft) sa också att det inte bara den som är sjuk som drabbas, utan även dess vänner å familj men att den inte förstår att dem bara vill hjälpa osv. 

Grejen är den att jag aldrig tänkt på det å kän mig så självisk... Mina vänner har aldrig klagat på mig men vet dem inte heller har det lätt men dem har hållit uppe god min för mig. De har alltid funnits vid min sida, dem har sett mig falla tusentals gånger, sett mig stå ett steg från att ta mitt liv. Och det enda jag gjort är att skrika på dem att de inte fattar npgot, att dem ska lämna mig i fred och dragit mig undan..

Jag vill bli "frisk" (om jag ens är sjuk) jag vill kunna äta en måltid utan att kolla upp vad det innehåller. Problemet är att jag inte vet vad jag ska göra eller hur. Har liksom inbillat alla jag mår bra nu, börjat få tbx gnistan i skolan och mina kompisar säg dem är glada att"ha tbx mig" igen. Samtidigt som jag eg är värre än någonsin. Då jag vet ecakt hur jag ska göra osv.

Jag vill inte göra ngn besviken... Jag vill bara bli bra, men jag vill inte börja äta dånjag inte vill gå upp i vikt. 

Jag är rädd för mig själv, jag är rädd att jav kommer göra ngt dumt mot mig själv.... Jag vill bara glömma alla skärsår som påmin mig vsrje dag.

Vill bara bli fri

BUP svarar:

Hej och tack för en viktig fråga!


Du skriver att du vill må bra och samtidigt beskriver du att du har stor koll på vad du äter och hur mycket du tränar. Du beskriver också att det känns som att det gått upp för dig att det finns människor i din närhet som inte låtit sig stötas bort trots att du ”skrikit åt dem”. Det låter som en viktig insikt för dig.

Du skriver att du vill bli bra men att du inte vill börja äta då du inte vill gå upp i vikt. Det är ju ett svårt men vanligt dilemma om man har sådana svårigheter du beskriver. Dessvärre finns det nog ingen genväg ut ur ditt bekymmer. Du behöver få hjälp och du behöver försöka kämpa med att ta emot hjälp.

Du behöver komma till en punkt där du inte ljuger för dem som ska hjälpa dig. Jag antar att det är först då som du kommer våga försöka ta itu med att du behöver äta för att kunna hantera ditt liv och de utmaningar som du har framför dig. Du tror inte det än men det finns faktiskt hjälp att få och du måste inte må dåligt resten av ditt liv.

Lycka till!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta