Vill bli sjuk

Hej bup. Jag likt många andra har ett självupskattat problem. Jag vill vara sjuk. 

När jag va liten var jag likt många andra ”rädd”, inte fobi utan bara undvika rädd, för att bli sjuk. I mellanstadiet fick jag dock en period då jag verkligen inte orkade gå till skolan. Jag låtsades vara sjuk för att min mamma skulle sjukanmäla mig. Men min familj var inte imponerad när de kommer hem och finner mig rätt så frisk. Jag blev rädd för att fråga om jag fick gå hem. När jag faktiskt var sjuk stannade jag i skolan. Vågade och vågar fortfarande inte säga till en lärare att jag går hem för att jag mår dåligt. Jag är rädd att få frånvaro. Och frånvaro skulle betyda många dömande blickar från familjen. Jag har närvaro punkt slut. Springer till skolan tills det gör ont att andas för att komma i tid. Alltså behöver mamma sjukanmäla mig och när hon inte gör det är jag fast.

Jag slutade alltså bli ”sjuk” hela tiden, och jag var ärligt talet helt frisk utan ens förskylningar under flera år. Sedan är vi i nuläget. Vid det här laget har jag praktiskt taget bemästrat tekniken att lura min mamma att få gå hem. Alla frågor hon ställer har jag svar på. En sak på min sida är även att när jag faktiskt är sjuk får jag aldrig feber. Alltså kan det inte riktigt motbevisas att jag inte är sjuk. Jag klagade mycket på magont som anledning för att få gå hem. Och jag hade faktiskt ont i magen. Men jag visste att det skulle försvinna om några minuter. Detta gjorde iaf att min mamma tog med mig till vårdcentralen och nu vet vi att jag har IBS. Helt ofarligt egentligen. Därför har jag lärt mig att aldrig säga att magont är anledningen för att gå hem. Då blir jag fast i skolan. 

Så för att komma till det verkliga problemet. Jag vill bli sjuk. Hur konstigt det än låter. Jag bryr mig inte om att tvätta händerna innan maten osv. Gör det självklart efter toalett besök. Men rädslan för sjukdom har gått över i rädsla att smitta andra. Jag är i en period då jag veckor i streck går runt och är förskyld. Blir aldrig riktigt sjuk. Men kompisar blir det. Alltså är jag rädd att smitta. Men det är inte det riktigt riktiga problemet. 

Det största problemet är att jag vill bli alvarligt sjuk. Jag tycker synd om sjuka människor det gör jag verkligen. Men jag har just nu utan sjukdomen inget att klaga på och skulle gladeligen ta över sjukdomen från någon som vill leva sitt liv. Jag går och tänker på sådant. Sedan också specifika saker. Som vad för slags sjuk jag skulle vilja vara. Hjärtsjuk är på toppen just nu för den som undrar. Men är inte jag väldigt respektlös och nedvärderande mot alla som har hjärtsjukdomar? Jag tycker synd när jag ser på dem men kan tänka mig att ta deras plats. Är jag inte redan sjuk? Fast i huvudet? Snälla bup. Detta har spårat ur. Jag går runt och tänker på vad för slags sjuk jag vill vara samtidigt som jag blir sjukanmäld för en påhittad påstådd huvudvärk som har pågått hela dagen och verkligen dunkar i tinningarna. Vad ska jag göra för att sluta bli desperat efter något sorgligt?

En sjuk person

BUP svarar:

Tack för ditt både underfundiga, roliga men också allvarliga brev!

Det finns ett uttryck ”sjukdomsvinst” som handlar om att ibland finns det så mycket positiva  erfarenheter av att var sjuk att det kan försvåra lusten att bli frisk igen.

Många har positiva erfarenheter av att vara hemma och sjuka. Man kan få betydligt mer uppmärksamhet och hjälp då än vanligt. Och jag tycker du skriver att du hade velat att så skulle du bli bemött. Du hade problem i skolan och låtsades vara sjuk för att slippa gå dit och kanske att någon skulle lyssna och hjälpa dig. Eller kanske hade du berättat och inte fått någon hjälp och då låtsades du vara sjuk. Hur många barn har inte gjort som du! Att vara sjuk är så mycket enklare än att säga att man inte vill eller att det är jobbigt osv. Alla kan behöva prata om sina problem även om man är liten. Ja kanske speciellt då.

 Men du blev liksom ”avslöjad”. Du skriver att din familj inte blev så imponerade när de såg att du var frisk och du fick dömande blickar. Sedan blev du rädd för att säga att du var sjuk för du ville inte igen få någon typ av negativ uppmärksamhet. Så handlar det inte om någon typ av sammanblandning här. Man kan bli omhändertagen när man är sjuk och det kan vara skönt och bra. Att låtsas vara sjuk kan vara ett sätt att försöka bli omhändertagen på. Det är nog inte så ovanligt. Men varför skulle du eller andra inte kunna få uppmärksamhet och omvårdnad även om vi inte är sjuka? Varför kunde dina föräldrar inte förstå att du ville vara hemma av någon anledning fast du var frisk?

Och nu – varför tänker du fortfarande att du måste vara sjuk för att bli omhändertagen och få omvårdnad samtidigt som du är rädd att berätta när du är sjuk på riktigt – har allvarlig huvudvärk. Men det är kanske som det inte räcker? Du vill bli allvarligt sjuk. Kanske så sjuk att det inte kan ifrågasättas. Kanske på ett sätt att ingen kan döma dig för du är sjuk, inte ens du själv?

Jag vet inte om dessa tankar hjälper dig. Om inte –om du blir alldeles för upptagen av dessa tankar kanske du ska gå till någon och försöka reda ut det. En ungdomsmottagning tror jag skulle kunna vara ett bra ställe för dig.

Lycka till

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta