Vill komma bort från familjen

Jag är 14 år gammal, fyller 15 i år. Har under det senaste året mått väldigt dåligt, det har gått upp och ner. Ena dagen kan jag må bra och skratta och vara med mina vänner, medans jag andra dagen inte orkar skratta, prata, gå upp ur sängen eller träffa någon. 

När jag blir i ett dåligt humör har jag jättelätt för att vara dryg och ta avstånd från vänner. Det har gjort att jag förlorat många bästa vänner under åren. 

Jag har pratat med skolkurator, ungdomsmottagningen och min skolsyster om mitt liv och välmående, men jag har börjat ignorera alla dessa människor för att jag inte klarar av att gå någonstans längre. Jag berättar inte allt om mitt liv till någon annan än mina vänner, då jag inte är mentalt redo för konsekvenserna.

I somras tog min pappa på mig på ett sätt jag inte tyckte om. Jag vet inte om det uppfattas som tafsning, men han tog lätt på min rumpa eller mina bröst när han hade chansen att få det att se diskret ut också. Jag har inte berättat det till någon annan än mina vänner, och bara det tycker jag är svårt. Jag vet inte om det räknas som tafsning eller sexuellt övergrepp, och jag vet ju inte om han själv var medveten om att han gjorde det, men det upprepades många gånger, speciellt under sommaren då jag hade lite mindre kläder också, men det fortsatte under hösten. På sistone har han dock inte gjort det. Jag blir jätterädd när han gör det och ja känner mig äcklad och rädd.

Jag röker, snattar går på fester ibland då jag dricker och blir full, har testat röka på. Har alltså hamnat i lite fel umgänge om man säger så. Men, jag gör inget för grupptryck eller liknande. Testade röka genom en person som gjorde det och jag fick testa, sen har jag blivit lugn av det och kunnat slappna av så jag bad folk köpa ut paket och så till mig. 

Jag har snattat i över 1 år, aldrig blivit tagen. Jag har inte råd med dyra grejer, som alla mina vänner. Jag jämför mig alltid med andra och när mina föräldrar inte kan köpa saker till mig blir jag ledsen, jag har aldrig varit bortskämd men jag känner mig mindre värd i samhället, det är svårt att förklara. Började baxa och är inte rädd.

Jag har länge tänkt på att rymma hemifrån. Jag vill innerst inne få ny familj, en fosterfamilj. Jag vill bara bort från allt.

Bråkar inte så mycket med mina föräldrar längre, det är inget problem så. Jag mår bara så dåligt och jag gillar bara verkligen inte mina föräldrar, kan inte förklara med ord hur jag känner. Jag känner inte att ja blev uppvuxen rätt av mina föräldrar, min storebror har däremot hjälpt mig så mycket mer och gjort mig till den människan jag är idag, han håller med om det själv. Jag vill bara springa iväg hemifrån och aldrig komma tillbaka, jag tror jag skulle bli gladare av det, för jag är en väldigt mogen människa som kan ta hand om mig själv på egen hand, jag klarar mig jättebra. 

Jag har velat berätta om allt i mitt liv, men jag är innerst inne rädd för polisen och soc. Jag vet inte vad som skulle hända om de fick reda på allt det här.

Eller, jag tror inte det är det som skrämmer mig ärligt talat. Det är mina föräldrars ansikten om jag hade haft ett samtal med någon. Jag vill inte se dom mer besvikna på mig, men samtidigt vill jag bara bort från dom. Har så mycket ångest för jag vet inte vad som är rätt.

Har haft självmordstankar några gånger från sommaren till nu, men nyligen har det varit värst. Varje kväll mår jag dåligt och gråter, och har tänkt på att bara ta en överdos och hamna på ett bättre ställe.

Har försökt må bättre och få bättre självkänsla men ingenting verkar hjälpa mig jag känner mig helt borta och förstörd

GS

BUP svarar:

 Hej!

Tack för ditt brev!

Du mår inte bra och du ger flera anledningar till varför.

Du trivs inte hemma. Du har inte det stöd från dina föräldrar som du har behövt och behöver och som du har fått från din bror. Du skulle vilja flytta eller rymma för att komma bort från familjen, men vågar inte berätta om hur du har det hemma, eftersom du är rädd att dina föräldrar då blir besvikna på dig.

Men du skriver ett så klokt brev om hur du har det och om varför du vill flytta. Din pappa har börjat bli sexuellt gränslös mot dig. Om man kallar det för att han tafsar eller begår övergrepp spelar mindre roll. Han ska och får absolut inte bete sig så mot dig! Det är högst förståeligt att du blir rädd och äcklad.

Vet din mamma om detta? Ser hon allvaret i det? Kan hon, vill hon göra något åt det?

 Du behöver kunna känna dig trygg med dina föräldrar för att må bra. Annars blir du inte heller rädd om dig själv, som när du snattar, röker på eller dricker för mycket.

Du behöver absolut tala med någon om din situation. Men du är tveksam till att tala med socialtjänsten. Men socialtjänsten är till för att hjälpa och ditt liv och dina behov är viktiga, viktigare än om dina föräldrar blir besvikna.

 Du är trött på att prata med andra om ditt liv men kanske det är för att du inte sagt hur det egentligen är. Du har hållit masken för mycket. För att skydda dina föräldrar men också för att skydda dig själv mot deras ogillande.

Men om du fastän du är rädd berättar för socialtjänsten kan du hjälpa dig själv och kanske faktiskt också dina föräldrar. Det blir en gräns och ett stopp. Du är 14 år och behöver fortfarande stöd av vuxna även om du helst vill klara dig själv. Det är ju inte så lätt att lita på vuxna när man haft svårt i relationen till föräldrarna.

Jag tycker du först kan ringa till BRIS och berätta om hur du har det. Du kan vara anonym. Du går in på deras hemsida och bokar en telefontid med en kurator där. Men försök berätta så ärligt som möjligt.

Du kan också själv kontakta socialtjänsten. Du kan vara anonym och fråga om vad som kan hända. Du kan läsa mer på länken koll på soc.

Eller tala med någon av dem du talat med tidigare om du känt förtroende och om du tror att du vågar berätta mer.

Du sviker inte dina föräldrar. Du står upp för dig själv, kanske också för din bror, kanske också för dina föräldrar som själva verkar behöva stöd av professionella vuxna.

Försök fastän du är rädd!

Varmt lycka till!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta