Vill bara gråta när jag ser mig själv i spegeln

Hej,

Jag är en tjej som just nu är 17 år. Jag har inte mått så bra under de senaste 3 åren. Det började med att jag kände mig utanför i skolan, det var jobbigt med vänner och så vilket ledde till att jag fick sämre och sämre självförtroende, och jag började hata mitt utseende mer och mer. I början var det ändå okej, jag hade ångest från och till och jag var missnöjd med mig själv men jag levde ändå ett okej liv. Nu det senaste året har det bara blivit värre. Jag känner så mycket hat emot mig själv och min kropp, jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag har så mycket ångest, varje dag. Det lixom känns som det kryper under skinnet, som att jag ska få panik. När jag ser mig själv i spegeln vill jag gråta, det ända jag ser är hur osymmetrisk mitt ansikte är och hur äcklig min hud ser ut. Jag bli arg på mig själv, får ofta en känsla av att jag vill skada mig själv. Det låter konstigt men jag blir arg på mig själv för jag är så ful. Jag skäms, inför alla, det är så jobbigt att varje dag behöva gå till skolan för jag skäms hela tiden. Ibland känns det som att det inte är värt att leva när man ser ut som jag. Men jag skulle nog aldrig vilja dö, men ibland blir hatet mot mitt utseende bara för mycket. Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska göra. Jag vill vara glad men vet inte om det går. Jag har läst om bdd och känner igen mig så mycket. Men vad kan man få för hjälp? Vill såklart må bra men ibland känns det som att det vore omöjligt. Vill iallafall inte skämmas mer. 

M

BUP svarar:

Hej.

Tack för ditt brev.Jag tror visst att du kan må bra igen och acceptera din din kropp och inte skämmas för den. Det brukar inte handla om att man har någon speciell väldigt ful kropp utan det är ”psykologi”. Våra föreställningar om oss själva och hur vi ser ut är egna psykiska konstruktioner och de förändras ständigt. Du tänker och tycker om dig själv idag annorlunda än för 4 år sedan. Din beskrivning av din historia och hur du så småningom blivit allt mer upptagen och kritisk till ditt utseende är intressant. Du beskriver väldigt insiktsfullt och bra ,tycker jag, hur du i skolan började känna dig alltmer utanför vilket ledde till sämre självförtroende och att det sedan alltmer kom att handla om ditt utseende.

Klasskamrater och vänner är så otroligt viktigt i din ålder. Att känna sig accepterad och trygg med andra jämnåriga kan vara viktigare än allt annat. Och det är så lätt att om man blir (eller känner sig) ifrågasatt på något sätt att man börjar leta fel - mest på sig själv.

Du undrar vad för slags hjälp du kan få. Det är något du ska diskutera och kanske pröva dig fram till i en behandlingskontakt. Men rent allmänt finns det olika typer av samtalsbehandling, troligen KBT och medicinering. Ofta är det inte ”bara prat” utan också praktiska övningar och kanske hemuppgifter med syfte att förändra beteende.

Du skriver att du läst om BDD (Body dysmorphic disorder) Du som vill veta mer kan läsa om detta på Psykiatri och i en tidningsartikel.

Hur och vad som passar för dig bäst går inte att svara på här. Så jag tycker absolut att du ska söka hjälp på BUP och tänka att detta problem du nu har - det ska du bli av med! Lycka till!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta