Vill verkligen ha hjälp men har gett upp

Hej! Jag är en tjej på 15 år och fyller 16 i augusti, jag har haft det oerhört svårt under min uppväxt. Då min äldsta syster drog in socialen under mina första 5 år, sen så bleb jag oerhört mobbad i skolan fram tills åttan och har haft andra familjeproblem. 2016 så dog min mamma och det var oerhört svårt för mig att hantera, så jag fick ett självskadebeteende och hade tvångstankar ibland. De tankarna kommer tillbaka ofta, samt så känns det som om att det inte är värt att leva längre, jag råkade få ett återfall med mitt självskadebeteende som jag hade varit fri ifrån i nästan ett år. Jag har försökt söka psykolog men min vårdcentral har inte återkommit med något fast det har gått 5-6 månader. Jag tror att jag har depression men är inte riktigt säker, jag vill verkligen ha hjälp men har gett upp. Vad ska jag göra?

Vad ska jag göra?

BUP svarar:

Hej!

Tack för ditt brev. Livet är ibland väldigt orättvist och skoningslöst. Att förlora sin mamma när man bara är 13 år är svårt att hantera. Hur ska man kunna hantera något sådant? Samtidigt som du måste fortsätta leva ditt vanliga liv - gå i skolan och mycket annat. Ofta förstår inte jämnåriga(och vuxna) hur det är att förlora en förälder och ofta förstår de inte vilken oerhörd saknad som finns. Många tror att förlusten går över ganska snabbt och förstår inte att en sådan förlust alltid kommer att kännas och går inte att glömma. Det är fortfarande bara två år sedan din mamma gick bort och jag tror du fortfarande tänker på henne ofta och fortfarande skulle behöva henne.

Har du och hade du någon att prata med om hur det kändes för dig? Fick du hjälp för dit självskadebeteende och dina tvångstankar?

Du har varit med om mycket och jag tror du skulle må bra av att ha någon att prata med om allt detta och hur det kan hänga ihop. Depression, tvångstankar och självskadebeteende hör väl ihop på något sätt med det du varit med om - förlust av förälder, otrygghet hemma och otrygghet i skolan(mobbning)?

Det är bra att du söker hjälp. Jag tycker inte du ska acceptera att de inte hör av sig. Kanske har de glömt bort dig? Svårt att veta. Ingen ska behöva vänta så länge utan någon form av besked. Så jag tycker att du ska ringa dit igen och fråga varför de inte hör utav sig efter så lång tid och berätta att du mår väldigt dåligt och inte kan vänta längre. Ett alternativ är att ringa BUP eftersom de arbetar både med självskadebeteende och tvångstankar. Du skulle också kunna få hjälp på en ungdomsmottagning. 

Du skriver inget om din pappa (vårdnadshavare) men det är bra att han förstår och kan hjälpa dig ta kontakt för behandling och hjälp. Jag tycker det verkar som du klarat av väldigt mycket. Återfall är vanligt och det får man räkna med. Det verkar som att du tagit hand om och hjälpt dig själv mycket? Ge inte upp nu när du behöver någon vid din sida!

Lycka till!

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta