Aspergers och ångest i skolan

Hej BUP!

Jag går i 6:an och har så himla mycket ångest. (Jag har diagnosen Aspbergers syndrom & ångest) 

Jag vill inte gå in på lektion eller i klassrummet. Jag kan inte var utan mina föräldrar (min pappa jobbar dock här på skolan, det är därför jag ens går till skolan.)

Jag går till bup men det hjälper inte så mycket. Mamma och pappa verkar inte förstå hur jobbigt det är, de säger till mig att testa (vilket jag gör) men det går oftast inte bra. De vill till och med att jag ska byta skola men det vill inte jag eftersom jag vill vara nära min mamma eller pappa.

På skolan sitter jag oftast inne på toan och gråter men när jag säger det till mamma så säger hon att hon inte vet vad hon ska göra åt det att jag måste lära mig att vara utan de men det går inte..

och att jag borde utmana mig själv mer men det är så himla jobbigt...

snälla hjälp mig.. vad ska jag göra? 

Bu för ångest

BUP svarar:

Hej!

Det är verkligen inte lätt för dig! Jag förstår att du kämpar på men din ångest verkar vara för stark för att du ska kunna gå i på lektionerna. Och du vet själv att bara sitta på toa och gråta håller inte i längden. Din mamma har rätt i att du måste lära dig att vara mer självständig men det är också uppenbart att du behöver mer stöd för att kunna nå en större självständighet. Mer hjälp och anpassad metod för att kunna besegra din ångest. Jag är övertygad om att det kommer att gå med tiden. Frågan är vad du behöver i nuläget för att kunna göra det.

Du har Aspergers diagnos och du går på BUP. Du har också föräldrar som stöttar dig. Jag tycker att du tillsammans med dina föräldrar och din behandlare på BUP måste diskutera igen vad det är som skulle var mer effektiv hjälp för dig.

Till exempel: har du assistenshjälp i skolan? Hur fungerar det?  Ni måste tänka genom hur man i små steg kan vara med kanske i början av en lektion men sedan gå ut och hur lång tid du ska sitta kvar i klassrummet själv? Ångest bekämpar man genom att ta små steg till barnet/ungdomen börjar vänja sig vid längre och längre tider på egen hand. Eller att när du inte vill gå in i klassen ska någon finnas där som hjälper dig att komma över tröskeln. En annan sak är att någon ska ge dig stöd i den stund du vill bara gå ut och visa dig att det går att stå ut. Då börjar du känna dina egna krafter.

Det jag skriver här uppe är bara exempel. Men det viktigaste är att man måste öva sig och du måste själv erfara att du kan bygga upp ditt självförtroende i små steg. Med självförtroende menar jag att du samlar erfarenhet av att det går att stå ut med en viss ångest men inte låta den växa till ett för dig för stort tryck. Din mamma har alltså rätt i att du också måste "utmana" sig själv men det ska göras med stöd när du är på väg att "fly" från det svåra, men innan du gör det. Någon som ger dig en "knuff" när du precis behöver det. Det skulle vara en uppgift till exempel för en assistent. En sådan hjälp behövs bara under en period, sedan blir du tränad på att kunna hantera "utmaningen" själv.

Som sagt, du och dina föräldrar, din behandlare på BUP och skolan tillsammans måste tänka genom allt detta. På BUP kan man kanske också väcka frågan om du inte behöver någon ångestdämpande medicin under en viss period, även om man helst vill undvika detta.

Om du vill kan du visa mitt svar till dig för dina föräldrar. Mitt viktigaste budskap till dig är att även om man har en sådan diagnos som du har kan man lära sig att leva ett vanligt liv med skolgång och senare jobb och familj. Det är många många människor som har samma diagnos som du har och som lever sina vanliga liv; flera har valt att också berätta för andra hur svårt det var i början och hur de ändå har lyckats. Ångest kan man besegra med eller utan någon annan diagnos. Det kommer du också att göra.

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta