Har nästan aldrig bra dagar längre

Hej Bup. Jag har ett litet problem. Jag velar väldigt mycket. Ena dagen kan allt vara bra, nästa känns allt hemskt. Ena dagen går snabbt och försvinner utan att något betydelsefullt hänt och andra dagar känns mitt liv onödigt. Vissa dagar ser jag ut som en främling som dessutom är ful, andra dagar känner jag igen mig själv och kan kanske tom. känna mig lite söt eller liknande. Ibland är jag tjock, ibland är jag tillräcklig. Vissa dagar måste jag svälta mig själv, andra överäter jag. Det är alltid motsatser. Dagar matten känns bra. Dagar matten känns som jordens undergång. Dagar då jag ser en framtid. Dagar jag planerar vid vilken ålder jag ska säga hejdå till världen. Jag vet inte vad jag håller på med helt enkelt. Det finns dåliga dagar. Bra dagar. Dagar jag kan sova. Dagar jag inte kan sova. Dagar jag pratar med en viss person, dagar jag inte gör det. En dålig sak förstör en bra dag och sedan känns allt hopplöst. Men jag har på sätt och vis kommit till freds med tanken att tiden alltid kommer att gå. Vad som än händer så kommer livet fortsätta. Men jag är rädd för fortsättning. Ibland gråter jag när jag tänker på personen jag var för en månad sedan. På sakerna som ännu inte hänt men som ska hända. Stressen som fortfarande plågar henne. Lättnaden som fortfarande lyfter henne. Hur mycket jag ändrats samtidigt som nästan inget har förändrats. Jag vet inte helt och hållet vart jag vill komma. Men jag vet att det här är jobbigt. Antingen är det en bra eller dålig dag. Saker som vilken dag i veckan, vilka aktiviteter och allt från kläder och frisyr till vilken tid jag börjar och vem jag pratar med och vad jag säger påverkar hur just den dagen kommer att sluta. Bra eller dåligt. Jag tror att anledningen till att jag kontaktar er är för att gränsen till en dålig dag har blivit så tunn att det nästan aldrig är bra dagar längre. Och jag vill bara hitta en lösning. Så har ni möjligtvis den lösningen? 

Tacksam för svar

BUP svarar:

 Hej!

Det verkar som du inte mår bra just nu. Dina känslor svänger för mycket så att det blir svårt för dig.

Du skriver inte något om hur du har det omkring dig. Om hur du har det i familjen, i skolan, med kompisar. Utifrån ditt brev verkar det som du är ensam och utlämnad till dina starka känslor.

För att hitta en bra lösning mot bättre stabilitet där du inte behöver vara med om de här starka känslosvängningarna tycker jag att du ska vända dig till någon att tala med.

 Lösningen är alltså att tala med någon. Och kanske att också luta sig mot någon.

I ditt brev märks att du verkligen kan uttrycka hur det känns. Det är något man också har stor nytta av i en samtalskontakt.

Vänd dig till ungdomsmottagningen i din kommun eller till skolkurator.

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta