Ingen mening med livet

Hej. 

Jag mår ganska dåligt just nu. Jag tänker mycket på att ta mitt liv. Det finns ingen mening med att fortsätta leva. Jag är ändå bara ett problem för alla, de flesta skulle inte bry sig om jag dog. 

Jag orkar verkligen inte mera. Jag tror nog att jag gör det så fort jag får möjlighet. Jag har skrivit ett brev.

Det blir inte bättre, det blir aldrig bättre. Ingen kommer att sakna mig särskilt mycket. Jag har inga kompisar alls. Mina föräldrar hatar mig eller åtminstonde nästan. 

Självmord är en lösning om det är livet som är problemet. Jag borde inte få finnas.

BUP svarar:

Hej!

Dina rader vittnar om en djup-djup nedstämdhet, du känner att allt är hopplöst, att det aldrig kan bli bättre. Typiska tankar för någon som är deprimerad, som är låst i sina och i bara sina mörka tankar för man har ingen att tala med direkt och omedelbart.

Dina rader väcker stor oro hos mig. Jag börjar fundera. Vad får dig att tro att du är bara ett problem för alla eller vad får dig att tro att ingen skulle bry sig om du dog? Hur är det i din familj, hur har du det hemma, med dina föräldrar och eventuellt syskon? Hur har du det i skolan? Vad händer i ditt liv? Eller vad har hänt i ditt liv? 

Du kommer inte att kunna svara på mina frågor här men jag räknar upp dessa frågor för att visa för dig att du måste hitta någon som du kan tala med om just de här frågorna. För det finns inget sådant som "livet i största allmänhet". Utan det finns relationer i vårt liv som fungerar eller inte fungerar. Det finns händelser som är svåra att hantera, konkreta händelser, konkreta upplevelser som är tråkiga, som är smärtsamma - och som man också behöver tala med någon om. Det finns bara konkreta problem som man behöver få hjälp med att lösa. 

Jag vet att det finns familjer där barnen inte får den kärlek och omsorg som alla barn behöver för att må bra. Det finns barn som inte kan tala med sina föräldrar. Det finns barn som har skuldkänslor för saker och ting som egentligen andra vuxna skulle ta ansvar för. Gäller det dig? 

Hur det än är måste du nu, direkt, utan att du förhalar det hitta någon som kan ge dig stöd. Det brukar vara jättesvårt att söka hjälp när man inte ens tror på att det kan finnas någon hjälp. Men prova ändå! Gå till skolkurator eller skolsköterskan. Om det är svårt för dig att tala, ta med ditt mitt till oss och mitt svar och visa det istället för att riskera att bara sitta där och inte hitta ord. Det kan vara en ingång till orden. Eller försök att ta dig till ungdomsmottagningen i din hemkommun och berätta om hur du har det! Du kan också chatta med någon på tjejzonen.se där man kan få en "storasyster" för kontakt anonymt på nätet. Ungdomar som mår dåligt oavsett av vilken anledning kan också få stöd och råd på Barnens rätt i samhället där du också kan vara anonym om du vill. Känner du till självmordslinjen dit man kan ringa om man har självmordstankar? Du kan prova den vägen också. Och om du orkar kan du naturligtvis också ta kontakt med den BUP-mottagning du geografiskt tillhör (adresserna finns på vår hemsida). Man kan be att få komma på ett första samtal själv och akut om du säger som du skriver till oss om dina självmordstankar.

Jag har nu gett dig en del förslag. Det bästa vore naturligtvis om du kunde i första hand tala med någon av dina föräldrar. Men om det inte går välj något av mina förslag. Och än en gång, lägg det på minnet: -i livet finns olika konkreta problem man kan hitta lösning på. Du måste titta på dess konkreta problem och få hjälp med att hitta de konkreta lösningarna. Ensam kan du knappast göra det. Sök hjälp omedelbart, du kommer inte att ångra det!




Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta