Våldtagen

Hej!

Sommaren 2016 träffade jag en kille första gången hemma hos han. Vi började kyssas och sedan ville han ha sex. Jag sa att jag inte ville och att jag inte vill ligga första gången men någon jag vart hemma hos i fem minuter. Han fortsatte att tjata och torrjuckade på mig o sa att ``men jo, kom igen, du kommer inte ångra dig´´ flera gånger och jag sa nej flera gånger. Han försökte dra ner mina byxor men jag höll i dem hårt så han inte skulle få av dem. Efter allt tjat så gav jag han oralt, frivilligt, fast jag egentligen inte ville eftersom jag bara ville att han skulle sluta tjata. Sedan hamnade han över mig igen och försökte ligga och fortsatte tjata. Tillslut sa han att jag skulle fortsätta ge han oralt, jag kände mig tvingad men den här gången ville jag verkligen inte, eftersom han sa åt mig att göra det. Men jag gjorde det och han tog tag i mitt huvud och tryckte ner mitt huvud mot hans kön så jag fick kräkreflexer och blev ledsen. Tillslut slet jag mig loss och sa att jag inte orkade mer. Då bad han mig att gå. Så jag GICK hem i 3 timmar helt förstörd. Jag vågade inte ta bussen för det kändes som att alla såg var som hänt.2 veckor senare såg jag han på en festival och jag tog tag i han och frågade hur han kunde göra så. Han sa att jag var äcklig. 

Efter detta har jag känt mig äcklig. Två månader senare när jag började gymnasiet träffade jag en kille som jag sedan blev tillsammans med. Vårt förhållande innebar att det blev jobbigt i vårt sexliv eftersom jag hade svårt för att lita på honom när han var över mig och så. Den här händelsen förföljer mig hela tiden och det är så svårt att glömma. Nu har det gått lite över 1,5 år sedan men det gör fortfarande ont. Blev jag våldtagen i munnen? Jag har även försköt skriva till killen men han svarar inte. Jag vill bara ha en förklaring och en ursäkt. Men det kommer jag aldrig att få och det är jättejobbigt. Jag tänker på det ofta och jag är rädd att jag ska se honom på stan. Jag pratar om detta ofta med min pojkvän men det känn även konstigt att prata med honom om att jag haft oralsex med en annan, dock blev jag tvingad men ändå.. Hur ska jag gå visare och hur ska jag sluta tänka på det och se händelsen i allt som finns? 

trasig

BUP svarar:

Hej!

Vad bra att du skriver till oss om vad du varit med om. Det gör ont att läsa och min omedelbara reaktion blir ”anmäl!”. Det är ett rent övergrepp som du utsatts för och en kriminell handling som killen har begått. Han har dessutom behandlat dig mycket illa efteråt.  Du har rätt att anmäla honom men att anmäla eller inte kräver många övervägningar och dem tycker jag du ska göra med en professionell stödperson. Precis som du skriver så kommer han förmodligen aldrig förklara sig eller be om ursäkt. Men han har ingen rätt att förstöra så mycket för dig.

Jag tycker du ska ta professionell hjälp med vad som hänt dig och hur kan hantera de känslor som våldtäkten har medfört. Du är inte alls äcklig, du blev tvingad och gjorde motstånd när han ville ha oralsex. Många som har varit med om samma sak som du känner sig själva äckliga och medskyldiga till vad som hände. Men medskyldig  är man inte på något sätt när man inte vill och visar det. Det man först tillåter är OK, men om man ska gå vidare så måste båda vilja det. Det är lätt att säga, men du som varit utsatt själv behöver bearbeta detta så att du känner dig hel igen och kan låta händelsen bli en erfarenhet som du kan lägga bakom dig

Professionell hjälp får du förmodligen bäst på ungdomsmottagningen där du bor. Du kan också vända dig till vårdcentralen, där det numera brukar finnas psykologer och kuratorer. Personalen har mött många som varit utsatta för sexövergrepp och vet hur plågsamma skamkänslor kan vara. 

Ta väl hand om dig och läs gärna de länkar jag skickar med här nedan.

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta