Känner mig så ensam

Ensam

jag känner mig så ensam. Jag är inte det men jag mår skit som vanligt i deb här perioden av mitt liv. Jag är bipolär (mano) men jag börjar få panik. Jag är verkligen desperat för hjälp. Jag vill sova och inte vakna. Min pojkvän förstår inte, han är det enda jag har men han tänker bara på sig själv i det här. Han svarar inte ens efter jag skrivit att jag inte har någon livslust kvar. Jag orkar inte längre. Vad ska jag ta mig till

M

BUP svarar:

Hej M!

Tack för ditt brev!
Jag förstår det som att du har det oerhört kämpigt just nu och känner igen känslan sedan förut. Du skriver att du är bipolär - har du fått den diagnosen efter utredning och är det i så fall möjligt för dig att vända dig till den/de som du då hade kontakt med?

Om du inte fått diagnosen efter en ordentlig utredning är det viktigt att du får hjälp med att sortera vad som händer/hänt i ditt liv för att kunna få rätt hjälp. Att gå igenom sitt liv och dela tankar och känslor med någon är en chans att må mycket bättre.

Du behöver verkligen hjälp och om du inte har någon kontakt sedan förut tycker jag du ska söka till närmaste Ungdomsmottagning eller "Ungavuxna" om det finns någon sådan mottagning där du bor.

Det kan vara svårt för din pojkvän att veta hur han kan stödja dig. Ibland kan man känna sig hjälplös och otillräcklig när någon man står nära mår riktigt dåligt. Det kan kännas som ett tungt ansvar för honom att vara den enda person som du vänder dig till. Du skriver att han är det enda du har kvar.

Betyder det att du inte har någon annan i din närhet som du känner förtroende för? Ibland kan föräldrar och syskon vara till stort stöd - är det en möjlighet för dig?

Jag önskar verkligen att du får hjälp snarast av både professionella och andra i din närhet för det finns hjälp att få!