Har inte fått den hjälp jag behöver

hej

jag har haft paniksyndrom och depression i flera år och har inte fått den hjälp jag behöver. Jag går nu i tredje året i gymnasiet och det är värre än någonsin eftersom jag stressar hela tiden och får panikattacker i stort sätt hela tiden och över vad som helst. Min ångest och depression började när jag flyttade från mitt hemland till Sverige år 2014, mina föräldrar har väldigt höga förväntningar på mig och jag känner att jag ej räcker till. Jag har försökt att leta efter hjälp men det har inte funkat.

det senaste året har det varit det värsta någonsin, mina självmordstankar ökar hela tiden och jag har svårt att prestera i skolan eftersom jag inte har någon energi eller motivation. det slutar med att jag inte gör något alls, vilket leder till ännu mer press från mina föräldrar eftersom dom vill att jag ska komma in på ett bra universitet. 

Som sagt, jag har sökt hjälp flera gånger och går i terapi just nu men det har inte hjälpt mig alls och jag börjar tappa hoppet...

jag orkar inte med någonting, jag orkar inte med skolan, jag orkar inte med mina föräldrar eller mig själv och jag orkar definitivt inte med livet längre...

vad ska jag göra?

fml

BUP svarar:

 Hej!

Du är i en svår situation där du ställs inför så många krav och så mycket press att du reagerar med panikattacker och med att inte orka med längre. Det är en naturlig reaktion när kraven är alldeles för höga.

Du har flyttat till Sverige för tre år sedan. Att anpassa sig till ett nytt land och kanske en ny kultur är också en anpassning som kräver mycket energi.

Dina föräldrar har höga förväntningar på dig. Det är vanligt att föräldrar som är nyinflyttade ställer stora krav på sina barn. Föräldrarna vill att barnet ska lyckas i det nya landet, något som de själva kan ha svårt att känna att de gjort. Ofta har de svårt att hitta arbete inom det de har utbildat sig till och  arbetat med tidigare i det gamla landet.

Du går nu sista året i gymnasiet och betygen är viktiga. Det är lätt att förstå att du känner stor press och att du inte riktigt orkar.

Så vad kan du göra?  Du går i terapi men känner att det inte hjälper dig. Har du kunnat ta upp det med din terapeut? Det är viktigt att du talar om hur du känner så att ni  tillsammans kan tala om det. Kanske har ni inte talat om rätt saker. Kanske något kan ändras så att terapin blir mer meningsfull. Men det är också viktigt att tänka på att terapi kan ta litet tid innan man ser en förändring.

Det verkar ju, som du också själv verkar se, att din ångest och nedstämdhet har att göra med att kraven på dig, både dina föräldrars och därmed också dina egna krav på dig själv, är för stora. På något sätt måste du hitta sätt att förhålla dig till dessa krav och förväntningar. Det kan vara svårt att själv modifiera sina krav till en mer rimlig nivå och för att göra det behöver du också hjälp av dina föräldrar. Du behöver tala med dem och låta dem förstå hur deras förhoppningar på dig påverkar dig. Ibland kan man behöva hjälp av en utomstående, som en terapeut, för att ett sådant samtal ska bli meningsfullt. Men nu går du i terapi och det kanske inte är läge för samtal tillsammans med föräldrarna. Det är också något du kan tala med din terapeut om.

Ibland kan det vara bra att byta terapeut men något sådant råd kan jag inte ge dig eftersom jag vet alldeles för litet om varför du inte tycker att terapin har hjälpt. Men om dina självmordstankar ökar och du börjar tappa hoppet så måste du ta upp det med terapeuten.

Du behöver mer hjälp både i terapin och av dina föräldrar för att du ska kunna ställa rimliga krav på dig själv och orka med det ibland hårda arbetet det kan innebära att gå sista året i gymnasiet.

 

Hitta mottagning
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta