Jag kanske är bipolär?

Jag pratade med några kompisar härom dagen och vi kom in på något konstigt ämne och vi satt och skämta och lite saker hade hänt innan och från ingenstans så frågade min vän om jag var bipolär. Visste inte vad det var så jag googlade det när jag kom hem. Och de flesta symtomerna stämde in på mig men hur kan jag vara säker? Jag kan inte direkt gå fram till min mamma och säga: jo mamma, jag tror att jag är bipolär? Jag behöver råd

Charlie

BUP svarar:

Hej Charlie!

Jag vill börja med att säga att många av oss kan känna igen oss i de flesta psykiska sjukdomarna. Det beror på att det inte finns någon tydlig gräns mellan sjuk och frisk utan mer handlar om hur stora problem man har och om de ställer till med mycket bekymmer i livet. Ett exempel är att det ibland pratas om "att vara deppig" när någon känner sig ledsen, men för att få diagnosen depression krävs mycket mer än bara nedstämdhet (t.ex. sömnsvårigheter, brist på intresse, rastlöshet, svårt att koncentrera sig mm.) Samma sak är det med t.ex. ADHD: det är många som har svårt att koncentrera sig, men inte så många som verkligen får en sådan diagnos.

Jag vet inte vilka symptom du kände igen dig i när du läste om bipolär sjukdom men t.ex. humörsvängningar är vanligt i tonåren och behöver inte alls tyda på psykisk sjukdom. Skulle du ha tillräckligt stora besvär för att få en diagnos tror jag att någon vuxen i omgivningen, t.ex. din mamma, skulle ha reagerat på ditt beteende.

Jag tror inte du behöver oroa dig, men har du svårt att släppa tanken tycker jag att du ska ta upp frågan med din mamma. Om du berättar vad din kompis sagt kanske ni tillsammans kan diskutera det du läst på google? Det är inte alls ovanligt i din ålder (eller i andra åldrar heller, för den delen!) att ha funderingar på sig själv och sin person. Lycka till!