Den 9:e februari uppmärksammas Safer Internet Day 2010 i hela Europa för att sprida kunskap om barns och ungas Internet- och mobilanvändning. Syftet är att få barn, unga och vuxna att fundera på och diskutera vad som händer på nätet och hur det sociala livet ser ut i barns och ungas digitala värld. En rapport från BUP visar att behovet av bekräftelse ofta leder till att unga tar risker på nätet.
Barn som drabbas av sexuella övergrepp efter kontakter via Internet har ofta själva varit aktiva i situationen där kontakten med förövaren knyts. Det visar erfarenheter från Onlineprojektet där BUP Vasa i Stockholm deltagit.
Onlineprojektet pågick mellan 2006 och 2009 och omfattar cirka 100 kontakter med drabbade barn, deras föräldrar och professionella som arbetar med barn. Projektet har initierats och genomförts av BUP-Elefanten i Linköping.
Syftet med projektet var att fördjupa kunskapen om ungas utsatthet på Internet och att utveckla bättre behandlingsmetoder för de barn som drabbats.
– De flesta barnen har varit välinformerade om farorna via IT men har trots det ett riskfyllt beteende online. De förbiser farorna därför att behovet av bekräftelse överskuggar allt annat. Här är nätet lurigt eftersom det är både anonymt och intimt, säger Christina Warfvinge, en av författarna till rapporten ”Barn och sexuella övergrepp via IT”.
Inom ramen för Onlineprojektet erbjöd BUP Vasa i Stockholm behandling i grupp för flickor som utsatts för sexuella övergrepp efter kontakter via Internet. I gruppen fanns flickor i åldrarna 13-17 år. De träffade behandlarna vid 20 tillfällen under 2008. 
– Flera av flickorna var först motvilliga till att delta i gruppen. De uppfattade inte själva att de varit utsatta utan hade kommit till oss för att föräldrar eller andra vuxna tyckte att de behövde hjälp. Vårt arbete handlade därför mycket om att motivera flickorna till behandling och att ge dem stöd i att förstå sin egen utsatthet, berättar Eva Zachrison, psykoterapeut på BUP Vasa.
Parallellt med flickornas grupp träffades föräldrarna ett antal gånger. Deras uppbackning var viktig för att flickorna skulle delta i behandlingen. Samtidigt hade föräldrarna ett behov av att få stöd och råd i hur de kunde stötta sina döttrar på ett bra och självförtroendeskapande sätt. De uttryckte också att det var värdefullt att dela det som hänt med andra som hade samma upplevelser.
Under behandlingen arbetade flickorna på olika sätt med att prata om vad de upplevt och vilka känslor och reaktioner det inneburit. Deras huvudfokus var inte riskbeteendet på Internet och följderna av det utan handlade istället om svårigheter i relationer med andra ungdomar, föräldrar och vuxna. När de formulerade sina mål med behandlingen handlade de om att de ville sätta gränser bättre, kunna säga nej och att de ville ha roligare i livet tillsammans med kompisar. I gruppen arbetade de bland annat med olika övningar för att stärka självkänslan och att tydliggöra sin egen vilja.
Metoden anpassades under arbetes gång för att kunna möta flickorna utifrån deras behov.
– Det tog tid innan flickorna kunde känna tillit till varandra och oss behandlare, men när de kände sig trygga i gruppen tyckte de att det var positivt att träffa andra med liknande problem. Att spegla sig i andra, känna mindre skuld och skam och mötas av andra som varit med om liknande upplevelser blir i behandlingen en genväg till läkning, avslutar Eva Zachrison.
Om BUP Vasa
BUP Vasa är en specialenhet inom Stockholms läns Landstings barn- och ungdomspsykiatri. BUP Vasa erbjuder behandling för barn och ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp, eller där det finns uppgift om detta. Mottagningen arbetar huvudsakligen med patienter som remitterats från de lokala BUP-mottagningarna.
Mer information
Om du eller någon du känner blivit drabbad – Kontakta närmaste BUP-mottagning för råd och stöd.
Onlineprojektets webbplats.
Medierådet om Safer Internet Day 2010
Ses offline? – ett metodmaterial från Ungdomsstyrelsen. Underlag för diskussioner i klassrum och i ungdomsorganisationer.
Barn och sexuella övergrepp via IT, rapport.